Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 171
sökt hålla jämna steg, och därvid har den också i våra egna
folkförhållanden lyckats anträffa så mycket af de primitivare
mänskliga föreställningarnas lagar och gestaltning, att på denna kunskap
en systematisk utredning af vår nordiska hednatro nu med all
utsikt till framgång kan både grundas och successivt byggas.
På ett lyckligt sätt har författaren till här ofvan angifna arbete
redan förut genom ett par afhandlingar - Phallosgtiden i Norden,
Frey kult och djurkult - gripit sig an med denna uppgift att på
etnologisk grund basera en utredning af hednatron i Norden. De
antydda af handlingarna öfverträffas dock såväl i kritiskhet som
räckvidd af det här ofvan angifna arbetet.
Efter en inledande öfversikt öfver religionshistoriens och
»fölkloristikens» historia och inbördes ställning behandlar författaren
följande problem: »Om uppkomsten af särskilda dödsboningar, Dödens
Ö, Hvad hviskade Odin i Balders öra?, Seden att binda helsko på den
döde, Om bruket att kasta en kruka med vatten efter likvagnen,
Om likpoiten, Om rönnens användning i dödskulten» samt sist,
exkursivt, »Fylgiaföreställningens uppkomst». En resumé af dessa
olika kapitels innehåll måste här uteslutas, enär en sådan antingen
måste på denna plats bli för skrymmande eller ock i förhållande
till ämnet allt för knapp. Särskildt goda lösningar synes mig
författaren hafva gifvit i kapitlet om likporten, hvilket behandlar den
vidt spridda seden att uttaga den döde genom en för detta
ändamål särskildt gjord öppning i bostaden, samt i det, som behandlar
seden att utgjuta vatten efter liket. Äfven kapitlen om hviskning i
den dödes öra samt om rönnens användning i dödsriter skänka
särdeles värdefulla utredningar. Beträffande den sistnämnda
afhand-1 ingen tillåter jag mig dock en liten invändning mot författarens
onekligen af honom själf med en viss tvekan framställda förklaring af den i
senare tid så ofta omtalade rönnkvisten eller rönnpinnen i
Maglehöifyn-det. Mig synes nämligen fyndförhållandena så godt som alldeles utesluta
den af författaren framkastade möjlighetsförklaringen. Ifrågavarande
rönnkvist måste, enligt min uppfattning, betraktas såsom ett kraft
förlänande eller kraft inneslutande maktföremål i likhet med de
andra tillsammans därmed funna föremålen. Jämför därmed ock det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
