Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna intygas även av Lignell i dennes »Beskrifning öfver grefskapet
Dal»,[1] där det
meddelas, att offren huvudsakligen utgjordes av
oberedda kalvskinn, att de lämnades av sjuka från kringliggande
socknar, samt att de försåldes på auktion för kyrkans räkning.
Man kan således icke draga i tvivelsmål, att här ett verkligt offer
föreligger och icke någon kvarleva av skatt i den ålderdomliga
formen av skinn eller hudar.
Om lapparna, vilka i så många hänseenden länge bevarade tro
och sed, som de under hedendomen antagit från nordborna eller
utbildat under dessas inflytande, finnas från 1600-talet åtskilliga
underrättelser om offerhudar såväl i kyrkor som å hedniska
kultplatser. Så förmäler omkring år 1600 Johannes Bureus,
[2] att de
lägga renskinn ej blott under vaggmedarna (här måste avses bofast
befolkning) utan ock »under Prestens fötter i kyrkiomen». Nu kunde
man från vår tids synpunkt icke utan skäl i dessa hudar se helt
enkelt mattor för värmens skull, något som kan väl synas hava
varit av behov i den gamla tidens ouppvärmda kyrkor. Så sågo
emellertid icke den tidens människor saken, och så uppfattades
den icke heller av de gamla skildrarna av lapparnas förhållanden.
Efter K. B. Wiklunds editioner anföras här ett par sådana från
1600-talet. Tornæus skriver något efter medlet av nämnda
århundrade: »När deras Renkalfwar dö, offra dhe en kalfhudh på
Altaret under Prästens Fötter, och på Predikestolen wäl många,
medh hufwudet, hornen och klöfwarna sammanhängiande, (hwilka
dhe sijna Seiter fordom offrat hafwa) twifwels utan, at dhe där
igenom en bätre lycka förwänta».[3]
Ett och annat tiotal år senare
antecknar Steuchius: »Uti Luleå blef mig berättat, att Lapparna
därsammastädes hafwa för sed, det de wijd marknadztijderna föra
Rhenzhudarne med sig till kiörkian, som äro afdragne de Rhenar
hwilka offrade äro näst tilförenne Storjunkaren. Desse hudar hafwa
de warit wane läggia på altarbotn, där prästen står. Jag kan intz
neka, att när iag där war Anno 1686 sådane låge för fötterna wijd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
