- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
130

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej sällan den besökande få den gamle båtsmannen att draga upp åt
sig en vacker lax nr älven. Så litet värderades för övrigt blott för
en knapp mansålder tillbaka denna nu för tiden så dyrbara vara,
att ett pund därav (1874), trots den även då goda tillgången på
penningar, på försäljningsplatserna ej betingade högre pris än 2½
à 3 rdlr, och tjänarne i bondgårdarna ej sällan ratade laxanrättningarna
eller betingade sig då de gingo i tjänsten att ej så ofta
behöva äta sådana.

I »Storån» eller Ångermanälven kom, såsom sagts, laxsnaran också
i bruk, ehuru ej med samma framgång som vid fiskena i Faxälven.
Lockad av ryktet om de stora fångsterna där, begav sig en och
annan från norra Ådalen dit över. för att »stjäla konsten». Sålunda
gjorde en yngling från Ön i Eds sn (Nils Sjödin) efter ett besök
vid år 1867 i Nässe ett försök att snara lax i i Nyforsen i
Ångermanälven, vilket så när kostat honom livet. En lax på
2½ Lispund[1]
ryckte honom med sig på en vådlig färd genom strömmens virvlar,
men han räddades av en tillskyndande i båt och hade, också han,
turen att därjämte bärga sin lax. Han blev sedan en van snarare,
som tagit många laxar med detta redskap. Även vid byn Västerås
och i Forsmoforsen i samma socken samt vid södra stranden av
Nämforsen i Liden har det snarats något lax.

Efter denna överblick över laxsnarans uppkomst och utbredning
må jag nu något närmare tala om dess teknik, eller anordning och
användning.

Laxsnaran, sådan den nu brukas, består av trenne delar: tenen,
sänket och den egentliga snaran. »Tenen» har en längd av 3–4 m.
Den göres av »hartråd» eller mässingstråd som brukas för snarning
av hare; sex sådana trådar sammanvridas, så att »tenen» får
grovleken av en blyertspenna. Vid dess nedre ände är anbringat ett
bly-sänke på c:a 1 hektograms vikt, tillräckligt för att hålla tenen
sträckt; men det får ej vara tyngre, ty då minskas snarans
känslighet. Själva snaran sitter ytterst. Den är sammansnodd av finare
gillertråd, sådan som brukas för fågelfångst och som är smidigare
än »hartråden». Snarans grovlek är 2-3 mm. och längden omkr.
90 mm., så att den ringlad eller utspänd till fångst blir ungefär


[1] 1 lispund = 20 skålpund ≅ 8,5 kg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free