Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JULRÖNN.
För något år sedan erhöll Nordiska Museet från Dalby socken
i Värmland en gåva,[1]
som väl förtjänar att här särskilt omnämnas
och avbildas på grund av dess betydelse för utredandet av
fruktbarhetsspöets betydelse och utveckling inom forntro och folksed.
Gåvan är på samma gång särdeles egnad att visa, hurusom ännu i
vår tid föremål av synnerligt stort intresse kunna räddas även åt
folksedforskningen.
Föremålet i fråga utgöres av en ej fullt 1,6 meter lång gren
av rönn, utsmyckad med fyra rutformiga »prydnader» av halm och
små rosetter av blått och rött ullgarn. Upptill äro de två
sidogrenar eller gaffelgrenar, vari spöet delar sig, förenade med varandra
genom omlindade blå och röda band. Se för övrigt figuren.
Om denna rönngren meddelar givarinnan följande. »Alla gödselstäder
skulle läggas på ett litet avstånd från ladugårdsväggen och
läggas alldeles cirkelrunda (ungefär i samma form som en kvarnsten)
och utan att spetsas av ovantill. De tillpackades runtom
mycket noga, och ytterkanten skulle stå alldeles lodrätt upp och
ned. Till varje jul skulle ovillkorligen en julrönn förfärdigas och i
skymningen på julafton placeras mittpå gödselstaden, där den skulle
stå hela julen. Det kunde icke hända att en ladugårdsgödselstack
skulle på juldagsmorgonen få te sig utan den julprydnaden, som
ville utgöra ett tecken på vikten av ladugårdsskötselns stora
betydelse för ett bondehem. Jag hörde aldrig att julrönnen hade någon
annan betydelse, såsom t. ex. lycka med kreaturen eller något annat
i vidskeplig väg. Denna sed bortlades åren näst före 1860.»
[2]
Anförda uppgift bekräftas av en tidigare i litteraturen
tillgänglig anteckning av Maximilian Axelson i dennes skildring av
[1] Givarinnan är fröken Berta Edgren därstädes.
[2] De i Uppland fordom brukliga julstängerna skulle ock på sina håll resas
i gödselstacken -- tydligen ett mycket ålderdomligt drag hos dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0143.html
