- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
141

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»utpyntningen» beträffar, knappast fullt noggrant redogjort för
densamma.

Alldeles uppenbart är, att detta i Värmland till julen i
gödselstacken nedsatta rönnspö är särdeles nära besläktat med det
bekransade rönnspö, som i grannlandskapet Dalsland av herden,
»hölingen», restes i gödselhögen - dock där icke vid jul eller ens
på hösten utan på våren, omkring Kristi himmelsfärdsdag, i samband
med boskapens första utdrivande på bete. En förenande mellanlänk
möter på några håll i Sydtyskland och Österrike i det på
Martinsdagen, vid betestidens utgång, vid gården uppsatta utsmyckade
vallspöet.[1]
Det är nämligen uppenbarligen en sådan till julen
framflyttad ceremoni vid betestidens slut, som framträder i den
värmländska julrönnen.

Icke allenast genom sin egenskap av med betestidens ingång
förbundet vårspö visar emellertid det dalsländska rönnspöet
ursprungligare drag än det värmländska, för så vitt vi nu känna användningen
av det senare. Med det förra blev nämligen även en rituell piskning
av boskapen ännu fortfarande utövad. Då denna särdeles märkliga
folksed, vilken det är Dybecks förtjänst att först hava i tryck
påvisat såsom svensk,[2] blivit av etnologerna i hög grad
uppmärksammad, sedan den redan av Kuhn i hans ryktbara arbete »Die
herabkunft des feuers und des göttertranks»[3] efter Dybeck anförts
och sammanställts med gamla germanska och fornindiska riter, är
det nog att här hänvisa till i noten angivna arbeten.

I detta sammanhang må dock tilläggas, att det uppenbarligen
är egentligen samma julrönn som den värmländska, som inom vårt
västra grannland framträder i en annan gestalt, nämligen såsom
julträd. I Telemarken var det gammal sed, att husbonden på
julaftonen från skogen hämtade ett mindre rönnträd »med rot och topp»


[1] Se t. ex. Mannhardt, Wald- und Feldkulte I (1875) s. 273.
[2] Runa 1844, Stockholm 1844-45, s. 9 f. -
Jfr därmed J. Henriksson, Plägseder och skrock bland Dalslands allmoge.
Åmål 1889, s. 4 f.
[3] Berlin 1859, s. 180 ff.
Se ock Mannhardt, anf. ark, s. 269 ff. — Om rönnkultens utbredning och ålder
finnes en utförlig redogörelse i H. Rosén, Om dödsrike och dödskult, Lund 1918, s. 203 ff.
samt K. F. Johansson. Om etymologien av trädnamnet rönn i Studier tillegnade Esaias Tegnér,
Lund 1918 s. 304 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free