Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att Retzius skildring av sina i vetenskapligt syfte företagna färder
i allmänhet tagit resebrevens form, sammanhängde nog med hans
önskan att popularisera vetenskapens resultat. Det var även denna
hans önskan, som tagit sig uttryck genom utgivandet av den
välbekanta serien av populära skildringar »Ur vår tids forskning». Till
att börja med från 1872-1880 utgavs arbetet under Gustaf Retzius
och Axel Keys redaktion, men från och med 1880-1889 var Retzius
ensam arbetets ledare. I detta verk publicerades bland annat en
avhandling av Retzius: »Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro
på vår jord» (1873).
Professor Retzius har i övrigt på flerfaldiga sätt gagnat
etnografien. Då Artur Hazelius begynte sitt stora verk var Retzius
en god hjälpare såväl direkt som indirekt. År 1888 erhöll
exempelvis Artur Hazelius på förslag av professor och fru Retzius ett
reseanslag av stiftelsen »Lars Hiertas Minne», »för att inhämta närmare
kännedom om inredning och anordningar i flera af utlandets
förnämsta nyare museer för att tillgodogöra sig derigenom vunnen
erfarenhet vid uppförande af den blifvande storartade byggnaden».
Makarna Retzius ha dessutom vid flera tillfällen ekonomiskt stött
Nordiska Museet. Från deras svenska och norska resor ha även en
del föremål överlämnats såsom gåva, bland dessa märkes museets
första släde och kariol från Gudbrandsdalen.
Under ett senare skede kom professor Retzius att stå
Riksmuseets etnografiska avdelning synnerligen nära.
Vetenskapsakademien kallade honom nämligen till inspektor för nämnda avdelning,
[1]
ett förtroendeuppdrag, som han innehade under åren 1892—1899.
Riksmuseets etnografiska avdelnings chef var vid denna tid professorn
vid Riksmuseets zoologiska avdelning F. A. Smitt, men professor
Retzius blev dess egentlige ledare. Betecknande för Gustaf Retzius var
det nit, med vilket han griper sig an varje honom förelagd uppgift.
Att mottaga ett förtroendeuppdrag eller låta invälja sig i någon
styrelse utan att djupt känna ansvar och förpliktelse var för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
