Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDOGÖRELSE FÖR NORDISKA MUSEET 1919. 5
fröken Sigrid Kjellin från den 17 mars;
fil. mag. Anna Stina Julin från och med den 14 okt. till årets slut;
fröken Gunvor Ingstad, assistent vid de Sandvigske samlinger i Lillehammer, som under hösten idkade studier i museet, utförde även en del
arbete, som kom museet till godo.
Institutionens allmänna förhållanden.
Statsanslag. På därom av Nämnden gjord underdånig framställning
avlät Kungl. Maj:t till 1918 års Riksdag nådig proposition om höjning med
50 % av det till Nordiska Museet hittills utgående statsanslaget, och beviljade
Riksdagen i överensstämmelse härmed för år 1919 ett anslag till Nordiska
Museet av 120,000 kronor; därjämte beviljade 1919 års Riksdag i
överensstämmelse med nådig proposition ett anslag för nämnda år av högst 93,100
kronor att användas till krigstidstillägg åt museets och Livrustkammarens
personal enligt samma grunder som beviljats stateris motsvarande tjänstemän
och befattningshavare.
Stockholms stads anslag har liksom under föregående år utgått med
30,000 kronor och med i huvudsak samma villkor som förut.
Donationer. GREVEN OCH GREVINNAN W. v. HALLWYLS DONATION till
professur i nordisk och jämförande folklivsforskning.
Det gåvobrev av den 30 november 1918, varigenom greven och grevinnan
W. v. Hallwyl möjliggjorde inrättandet vid Nordiska Museet av en professur
i nordisk och jämförande folklivsforskning, har följande lydelse:
Gåvobrev.
För att lära känna förfädrens levnadsvillkor och föreställningssätt, deras seder och
bruk, deras andliga och materiella odling har under det sistförflutna halva århundradet
i alla europeiska länder till museer insamlats föremål, belysande dessa förhållanden.
Tusentals vetenskapsmän ägna sig åt ordnandet och bearbetandet av dessa samlingar,
var och en sysselsatt med sin detalj. Tiden synes mogen för att söka sammanföra
resultaten av de skilda krafternas arbete och därigenom vinna en enhetligare överblick
över såväl vår egen som Europas kulturhistoria allt ifrån den tid, då folken började
utträda ur sagovärlden.
Ett dylikt arbete synes knappast kunna lämpligen förenas med museimannens
dagliga tjänstgöring. Vi hava därför velat bereda möjlighet för en vetenskapsman med
dokumenterade förutsättningar för dylik forskning, såväl vad begåvning som lärdom
angår, att ostörd av brödbekymren odelat få ägna sig åt vetenskapliga utredningar och
studier rörande den europeiska folkkännedomen i hela dess omfattning och vida
sammanhang med särskild tanke på att härigenom i första rummet klarlägga de nordiska
folkens kulturhistoria. Då det ojämförligt rikaste studiematerialet härtill, vad vårt
land angår, finnes inom Nordiska Museet, har det synts oss lämpligast, att den
ifrågavarande vetenskapsmannen blir fästad vid denna institution. Härtill kommer också
att, därest en undervisning i och för utbildning till en effektiv insamlareverksamhet
vid och vård av våra övriga kulturhistoriska samlingar i Sverige skulle bliva av
behovet påkallad, denna synes oss närmast böra knytas till det material, som finnes
insamlat i Nordiska Museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
