Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDOGÖRELSE FÖR NORDISKA MUSEET 1919. 19
åtminstone en mansålder haft sin plats i en bergsmansgård, men uppgives
förut ha stått i Karbennings kyrka och där fungerat som brudbänk, varvid
även brudparets närmaste släktingar skulle sitta framme i koret under
vigseln och den därmed kombinerade gudstjänsten. Från Sköllersta sn i Närke
inkom ett bykartefodral av trä, intressant genom sin primitivitet. I övrigt
utgjordes förvärven av diverse föreningstecken och medlems- och
belöningstecken från idrottsföreningar under 1880- och 90-talen.
Jakt- och fiskeriavdelningarna.
Jaktavdelningen. Från Anundsjö sn i Ångermanland erhölls en gammal
hemsmidd björnsax, vilken berättas hava gått i arv inom samma släkt i sex
led. Sex björnar skola hava fångats med detta redskap. Det gillrades med
ett köttstycke som bete och fastgjordes vid ett träd.
Vidare inkom till museet en sälbössa med knallhattslås samt varjehanda
jakttillbchör, såsom skjuttyg med vidsittande kruthorn och pungar (fr.
Västerbotten), kruthorn, krutmått, en apparat av mässing för bösscylinderns
ifyllande, knallhattdosa, krats, skruvnyckel m. m.
Fiskeriavdelningen. Bland dessa förvärv märkas: en mycket grov och
stor, dubbelsidig ryckkrok av järn för laxfänge, från Umeå landsförsamling,
Västerbotten, samt en laxsnara av mässingstråd med blysänke, vidfäst en lång
grankäpp (se Fataburen 1919 s. 131, 134); en stångkrokklyka med rev från
Haraker sn i Västmanland; gäddrag av stål från ö ver-Luleå; ålljuster av järn
från Augerum sn i Blekinge.
Kräftfisket belyses av en s. k. kräfttång av trä från Länna sn i
Södermanland samt en kräftbur, vilken varit använd å Norr Malma gårds vatten
i sjön Er ken. Sistnämnda förvärv åtföljes av en för kräftfångstredskapens
bruk nog så upplysande anteckning, som förtjänar att återges. Burar
användes allmänt vid kräftfångst i orten allt ifrån 1860-talet, sedan den förut
brukliga metoden att fånga kräftor med tänger vid bloss börjat avtaga och till
sist förbjudits. Inpå 1900-talet har tillverkningen av dylika burar avtagit
och burar av garn på stolpar av metall eller trä i stället kommit till
användning. Burarna användes sålunda, att de, försedda med lockbete (fisk,
ekorr-kött eller annat färskt kött) på betstickan, nedsänkas om kvällen och vittjas
om morgonen. De kunna nedsänkas nära stranden eller på djupt vatten, då
linan lämpas därefter.
Av ovannämnda redskap har en stor del tillförts museet genom
fiskeri-inspektören dr I. Arwidssons förmedling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
