Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIMSTAVAR MED RÄTTADE GYLLENTAL FÖRE ÅR 1600. 5
forbedring». Detta har sedermera vederlagts av Arvid Lindhagen,1
som påvisat, att s. k. rättade gyllental förekomma redan i det år
1488 i Lubeck tryckta Missale Aboense, och att de sedan, mer eller
mindre varierande inbördes, förekomma i flera tryckta kalendariska
handledningar, bland dem tidigast i den almanacka, som finnes bifo
gad 1549 års svensk psalmbok.
Den älsta runstav i Sverige med rättade gyllental, som Oisen
och Lindhagen känna till, är daterad 1690 (Nord. M. 46,084). Den
är samtidig med Krooks Calendarium, och Oisen uppfattade den som
skuren med ledning av detta. Lindhagen påvisar, att det
gyllen-talssystera, som här funnit användning, uppenbarligen är detsamma
som det i almanackan till 1645 års psalmbok intagna. Härmed är
det ådagalagt dels att Krooks åtgöranden betydligt överskattats av
Oisen, dels att tryckta psalmbokskalendarier i enstaka fall hava
influerat på runstavens angivande av nytändningarna.
Flertalet av de till omkr. 750 uppgående svenska rimstavarna
är tillverkat under 1500- och 1600-talen, och så gott som alla
runstavar från dessa århundraden samt en god del av 1700-talsstavarua
hava den gamla kyrkokalenderns gyllentalsordning med III, t>, på
l januari. Den av Beckman anförda notisen visar, att man redan
år 1600 bland den rimstavskunniga allmänheten var medveten om
runstavens brister och försökte avhjälpa dem. Präster och
läskun-nigt folk hade sedan 1500 talets mitt tryckta almanackor, som gåvo
riktiga utslag. Men när man, som ovan framhållits, var så beroende
av att känna framför allt påskterminen, varför har man då icke
sökt avhjälpa de fullt medvetna missförhållandena? Svaret härpå
kan icke vara annat än att man oupphörligen kopierat de gamla
rimstavarna, och att man varit oförmögen att slita sig lös ur ett en
gång uppsatt schema.
Under sådana förhållanden får emellertid spörsmålet, när och
varest man för första gången vågade sig på att bryta traditionerna
och överföra den riktiga gyllentalsordningen till rimstaven en viss
1 Lindhagen, Om Calendaria perpetua efter gamla stilen med rättade gyllental.
Arkiv för Matematik etc. utg. av Sv. Vetensk. Akad. Band 7, N:o 28. Stockholm
1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
