Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 NILS LITHBERG.
lendarium visar nästan ingen annan överensstämmelse än själva
början. Nu hava vi lärt känna en svensk rimstav, vilken, samtidigt
med att den är en av våra älsta daterade stavar, kan, 170 år tidigare
än Krooks kalendarium utgavs, i huvudsak uppvisa de rättade
gyllental, för vilka Krook en lång tid gällt som upphovsman.
Krooks Svenskt åg Runskt Kalendarium skall ses i samband
o
med den tid, vid vilken det tillkommer. Ar 1689 hade Olof
Rudbeck i andra delen av sin Atland hållit parentationen över
runstaven, och han hade daterat dennas tillkomst till år 1859 efter
världens skapelse (Atland II s. 185 f.). Härigenom hade den svenska
lärda världens uppmärksamhet riktats på denna företeelse i
allmogeinventariet, och under trollmakten av de nya, för den svenska
chauvinismen svindlande perspektiv, som Atlantican öppnat, måste man
bereda en renässans åt ett så ärevördigt dokument om svenskarnas
gamla besittning av Sverige, som runstaven nu visat sig vara.
Men skulle detta kunna ske, voro de gamla gyllentalen obrukbara,
och med ledning av tidigare gjorda korrektionsförsök offentliggör
Krook år 1690 en gyllentalslängd, som kan göra runstaven på nytt
användbar i det praktiska livet. Under 1700-talets andra årtionde
föreläser professor Per Elvins vid Uppsala Universitet över
runstaven och sprider därigenom kunskapen om den i allt vidare kretsar,
år 1742 låter Uppsala Universitets kansler Carl Ehrenpreuss utgiva
en ny beskrivning Över den samtidigt med ett nytt förslag till
gyllentalslängd,1 och då nya stilen införes år 1753, omarbetar Digelius
runstaven, så att den göres brukbar för den kalender, som nu skulle
gälla. Med Atlantican erhöll runstaven sin renässans, men
samtidigt upphörde den också att vara en folklig sak, den blev nu även
till sin helgdagslängd en lärd produkt, och till grund för
helgdagsbeteckningarna lades nyuppfunna tecken, som gåvo den ett
folkligt utseende som den aldrig ägde, så länge den var enbart folkets
egendom.
Under 1700-talets förra hälft författades ett flertal skrifter över
runstaven, av vilka ett par trycktes såsom akademiska avhandlingar
1 Carleson och Hallman, Kort och tydclig underwisning huru man skall förstå och
bruka Runstafven. Sthlm 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
