Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 NORDISKA MÖTET EÖR FOLKLIFSFORSKNING I STOCKHOLM 1920.
flera år sedan igångsatta insamlingsarbete rörande julsederna.1 Båda
tillvägagångssätten hade sina fördelar, men det kunde ifrågasättas huruvida
icke det i Sverige tillämpade förfaringssättet vore att föredraga, därest man
rörande den nu allt hastigare försvinnande gamla kulturen ville nå ett snabbt
resultat Genom den enl. talarens mening tunga apparat, som tillämpats i
Norge, kunde följden bliva att man bleve sittande alltför länge på en plats
och under tiden värdefullt stoff i andra trakter ginge till spillo. Och
dessutom var det uppenbart, att en fullständig genomforskning av ett område
vore outförbar, med vidgad erfarenhet komme alltid nya problem att vakna,
och man bleve då alltid tvungen att underkasta redan undersökta områden
en förnyad prövning.
I Sverige hade frågan om metod vid insamlandet blivit aktuell genom
en till 1919 års riksdag ingiven motion angående utredning om
organiserandet av insamling och utforskning av den svenska allmogekulturen. Denna
utredning skulle enligt motionens avfattning omfatta följande kategorier:
1. Bebyggelse och samfundsväsen. Denna grupp skulle då omfatta
uppkomsten av samhällen, gårdar, byggnader och bohag, byarnas
organisation och indelning, familje- och släktförhållanden, ålderdomliga
egendoms-och rättsförhållanden.
2. Folkliv, omfattande arbetsmetoder, seder och bruk samt dans.
3. Folktro.
4. Folkdiktning.
5. Musik.
6. Dialekter.
Utom insamling i fältet skulle arbetet omfatta även en inventering och
registrering av redan befintligt material.2
I motionen hade vidare föreslagits en uppdelning av områdena mellan
de olika disciplinerna. En sådan uppdelning vore dock icke önskvärd, då
varje arkiv bör äga rätt att samla allt, vad man där nu eller framdeles kan
intressera sig för, och då en nu gjord uppdelning av arbetsfältet kunde
bliva hämmande vid uppkomsten av nya insamlingsinstitut. För arbetets
effektiva bedrivande vore det nämligen önskvärt att allt flera arkiv erhölles
i landet, men dessa borde stå under en enhetlig ledning - ett råd, som
kunde leda hela arbetet och överblicka dess resultat. För detta ändamål
borde en registrering göras även av de olika kategorierna i folktraditionen
liksom av de olika typerna bland allmogeföremålen, samt ett centralregister
ordnas där hela det i landet befintliga materialet till kännedom om
folklivet kunde på en enda plats överblickas.
Ett typregister för föremålen - motsvarande de arkeologiska
atlasse-rierna - vore även önskvärt ur synpunkten av ett mera systematiskt
museiarbete, då detta skulle underlätta fastställandet av typförekomster i fältet
1 Rörande Nordiska Museets Folklivsarkiv, dess historia, omfattning o. s. v. se
Laura Stridsberg, Nordiska Museets arkiv för svensk Folklivsforskning. Fataburen
1921 sid. 88 ff.
2 Den 5 nov. 1920 tillsattes av Kungl. Maj:t sakkunniga för den begärda
utredningen. Dessa utgöras av f. d. ecklesiastikministern, led. av riksdagens första
kammare Olof Olsson, docent Herman Geijer, Uppsala, professor Nils Lithberg, Stockholm,
led. av riksdagens andra kammare Per Edvin Sköld och docent C. Wilh. v. Sydow,
Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
