Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA MÖTET FÖR FOLKLIVSFORSKNING I STOCKHOLM 1920. 69
oss varit ett märke för de tider som nu komma, tider av enig samverkan
inom nordisk vetenskap till ömsesidig befruktning och till gemensamt
hävdande utåt av de rika traditioner på folklivsforskningens område, som de
nordiska länderna av gammalt ägde. Dessa traditioner hade i någon mån
gestaltat sig olika inom de olika länderna, delvis beroende på historiska
förhållanden, delvis kanske även på de olika folkens lynnesart. Just därför
hade vi här vid museet tagit initiativet till ett sammanträffande, som givits
karaktären av ett rent kamratligt möte utan officiella former. I förhoppning
om, att de vänskapsband, som nu knutits, aldrig skulle brista, utan lända
till framtida gagn och samarbete samt i förvissningen, att den
forskartradi-tion, de skandinaviska länderna äga, aldrig skulle svikas, förklarades 1920
års Nordiska möte för folklivsforskning slutat.
Mötesdeltagarna voro på aftonen av Nordiska Museet inbjudna
till middag å Sagaliden å Skansen.
Efter mötets avslutande hava samtliga deltagare förenat sig i
det skriftliga uttalande angående den inhemska folklivsforskningens
bedrivande, som följer:
Oaktat de önskningar och krav, som i det följande framställas
på den inhemska iblklivsforskningen, numera - år 1920 - kunna
förefalla nog så självklara, anse vi deltagare i Första nordiska mötet
för folklivsforskning, hållet i Stockholm den 16 och 17 augusti 1920,
det dock ännu icke alldeles obehövligt att i anslutning till nämnda
möte förena oss i följande uttalande beträffande den inhemska
folklivsforskningens bedrivande inom de nordiska länderna:
1. Varje folk - således även de nordiska - bör betraktas
såsom ett folk bland andra folk, och den vetenskapliga
behandlingen bör till sina grundprinciper alltså även vara
densamma för alla folk. Folken böra lära känna sig själva
men även varandra ej minst av det skälet, att detta senare
för dem är den enda utvägen till en riktig och objektiv
självkännedom. Endast genom en genomgripande
komparativ metod kunna de respektiva företeelsernas rätta innebörd
och systematiska ställning, deras utveckling, verkliga
kulturnivå och vandringar utforskas. Lika litet som t. ex. en
tillfredsställande kännedom om inhemsk flora eller fauna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
