Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
ETT SKÄRLAG OCH DESS ARKIV.
Av
SIGURD ERIXON.
De bebyggelsehistoriska undersökningar, som jag för Nordiska
Museets räkning bedrivit i olika delar av Sverige, ha även omfattat
en serie fisklägen1 vid rikets ostkust och senare i samband med
förarbetena för Gröteborgs Jubileumsutställning även vid västkusten.
Det har visat sig, att medan äldre organisationsformer i
huvudsaklig överensstämmelse med Sveriges hamnordningar vanligen
bibehållit sig på ostkusten, saknas de nästan alldeles på västsidan. Även
om detta delvis beror på, att de västra landskapen först sent kommo
under svensk ]ag och fiskarna där sedan dess i viss mån bibehållit
en undantagsställning, är det ganska märkligt, att ej
nödvändigheten själv framalstrat organisationsformer av större omfattning än
som skett. De grupper av fiskare, som arbetat tillsammans på sjön,
ha dock även här sin givna organisation för olika lag, men vad jag
i detta sammanhang närmast syftar på, är, att de bohuslänska
fisklägena som samhällen icke i mannaminne nyttjat den svenska
»hamm-organisationen. Så mycket rikare har denna florerat på
ostkusten.
Ehuru den svenska litteraturen om fiskerierna och dithörande
näringsförhållanden är ganska rik, gäller motsatsen om fisklägenas
kulturhistoria och särskilt deras samfundsförhållanden, detta trots
att de äga ett utomordentligt stort intresse och ofta levat som små
självständiga samhällen med egna sedvänjor och lagar. Det som
1 Jfr min uppsats >Bebyggelseundersökningar> i Fataburen 1918, sid. 21 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>