Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SKARLAG OCH DESS ARKIV. 121
dre partier. Taket är brutet, dess nedre parti följer yttertaket, des»
övre är platt. Hela det inre taket är inklätt med bräder; den övre
platta delen är nyare (fig. 4). Tvärs över kapellet och liksom
markerande en triumfbåge, då den går på gränsen mellan långhus- och
koravdelning, löper en bjälke (fig. 5), vilande på tvenne golvfasta
stöd och förbunden med takkonstruktionen med fyra ben. Denna
bjälke, som är konstruktivt betingad, är samtidigt av stor dekorativ
verkan.
Bänkarna äro av trä och omålade. Deras sidor äro alldeles
enkla och även ryggarna äro raka och oprofilerade. De voro förr
försedda med dörrar. Flera sittbräder äro ännu försedda med
inskurna bomärken (fig. 6), markerande bestämda platser för fiskarna.
Altaret består av ett enkelt bord, framtill inklätt, och tjänstgör
samtidigt som predikstol.
På ömse sidor om korfönstret hänga nummertavlorna. Det är
antagligen desamma som 1869 skänktes till kapellet från
Loftaham-mars kyrka.
Väggar och tak äro målade med undantag av det plana
mittfältet, som i sen tid inlagts med omålade bräder. Målningen är av två
helt skilda typer. Takfallen, östra gaveln samt rostet av västra gaveln
äro jämte triumfbågens delar dekorerade i utpräglad allmogeteknik
på vitlimmad botten. De övriga delarna äro panelade med redan
förut målade bräder, som enligt uppgift härröra från en äldre
inredning på Fågelvik och sannolikt utförts av en framstående målare
från senbarocken (fig. 7). I korumhusets räkenskaper omnämnes en
panelning 1738, och det är sannolikt detta år, som denna förnämare
del av rummets dekorering tillkommit, tyvärr dock på så klumpigt
sätt att större delen av brädena omblandats, varigenom endast några
partier blivit återställda. Ett par år efteråt anskaffades tydligen
en småländsk bondekonstnär för att fullfölja verket, varvid
nyssnämnda allmogemässiga dekoration tillkom. På västra gavelfältet
finnes nämligen årtalet 1740.
Det är onödigt att här följa målningens alla detaljer, men
vi skola dock med några ord beröra den.
Allmogepartierna visa tydliga släktdrag med småländsk-halländsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
