Fataburen / 1920 / 137 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och för denna tid ganska ovanliga anmärkningar om den bristande
pietet för fornminnen, varom kyrkans rivande vittnade. Bilden har
han gjort för att i någon mån bevara minnet av den gamla kyrkan,
»säkert vill hvarje Invånare af de slutna grafvarna», skriver han, »att
vi skola behålla detta i åminnelse efter dem. Hälst efter kyrkan
är med allting förstörd. Måge då minne häraf förblifva till tidens
slut».[1]

Fig. 7. Ådals–Lidens gamla kyrka. Teckning av Z. Pehrsson. Sitter i nuvarande kyrkan. E. Salvén foto.

I orneringen sammanblandas äldre allmogemotiv med nyare
högreståndsmässiga stildrag. De senare har Zakris upptagit från de
högreståndsmöbler han kan ha sett och från de ornamentsstick han
haft i sin ägo. Mycket har han också lånat från kyrkodekorationen.
Ofta synes han sträva efter att hålla sig så nära högreståndsstilen
som möjligt; allmogekaraktären framträder dock i allmänhet ganska
tydligt och är framförallt manifesterad genom kärleken till kraftig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>