Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 LITTERATUR.
Helt visst friskar dess innehåll i många delar upp vårt minne
för vad vi med egna ögon skådat i bondstugor och kojor på
landsbygden, då för ett eller annat tiotal år sedan hemslöjden ännu levde,
om ock ett tynande liv, och sparsamhetens och självtillitens sunda
regler hade något att betyda. Hur mycket minnas vi ej såsom
användbart för t. ex. tillfällig simplare tråckling: rottågor, sega
grässtrån, smala vridna vidjor, bast och näverband, lintrådar i hast
med handen spunna på förskinnet, förklädet eller bara låret. Vi
minnas farfadern med sin enkla träklyka eller träkrok eller sitt
lilla simpla kors av trä, spinnande tömgarn, och farmodern med sin
handten åstadkommande det som finare var.
jBororo- och &a/£am’-spinning benämnas de båda huvudmetoderna
för indiansk trådtillverkning medelst handten eller slända, detta
universella och tämligen uniformt danade redskap, vilket, som vi
alla veta, består av en trissa (av varierande material och storlek)
samt av en genom trissan stucken smal käpp. Bororö- och
bakairi-sländorna hava, ehuru snarlika, vissa särdrag, varpå de kunna skiljas
från varandra.
Bororömetoden, kännetecknad därav att tråden spinnes vid sländans
korta ände och av att sländan under hela tiden hålles i horisontalt
läge på högra låret (eller ett konstgjort lår) under det man med
högra handen rullar käppens längre ända, är den ursprungliga
och fortlever f. n. reliktartat på ett mindre område bortåt peruanska
kusten.
Bakairiraetoden åter, vid vilken tråden bildas vid stavens länga
ände, under det att sländan rullas på låret för att sedan rotera
antingen på golvet, fritt i luften eller på en lertallrik, ett musselskal
el. d., har utvecklat sig på Andernas högtrakter, följt den
dominerande Inkakulturen och lagt större delen av sydamerikanska
kontinenten under sitt herravälde på bekostnad av bororö, hos somliga
stammar dock först i postkolumbisk tid. Flera faktorer hava
påverkat denna övergång. Där namnes även exempel på att man vid
bakairispinning, såsom vanligast hos oss skett, låter sländan hela
tiden hänga vid tråden, snurrande i luften, under det man då och då
ger den fart med nypan.
Den enklaste framställningsmetoden hos Sydamerikas indianer
(liksom hos många andra folk, t. ex. våra lappar) består emellertid
däri att tråden tvinnas med handen på det nakna, eller beklädda
låret, detta utan användning av något som helst redskap.
Indianerna vrida och spinna sin tråd, såsom andra, både rätt
och avigt, somliga stammar det förra, somliga det senare, somliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
