Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALDAGS SEDER O. BRUK UTI OLDEN, NORGE. 191
Tidigt om morgonen annandagen brukade de vuxna pojkarna
taga sig en ridtur genom bygden, från sjön och upp till
»Oiden-vandet». De kunde därvid göra en avstickare in på en och annan
gård och få sig en droppe öl eller slikt. Det var en slags
kapp-rid n in g och kallades »ät ride Just».
Så var det även annandagen vanligt att manfolken samlades på
en gård hos en av grannarna för att smaka på julölet. »De drak
jul», som det hette, varvid några skålar öl druckos, och man
sprakade om nytt och gammalt och spelade litet kort men icke om
pengar utan endast för nöjes skull. Bränvin förekom ej, och ingen
drack sig berusad. På så sätt var man hos alla grannarna, tills
man hade varit hos alla på gården, fjärde dag jul var man vanligen
färdig därmed.
Mellan jul och nyår var det ingen dans, men mellan nyår och
Heliga tre konungar, den 6 januari, kom den konfirmerade och ogifta
ungdomen tillsammans och hade dansstugor, då de trakterades med
öl och mat av dem hos vilka dansen hölls. Det dansades så att
svetten rann, fastän det kunde vara nog så kallt. Det var »springer»,
»skotskt» och »tretur» m. m., vals förekom först senare. Under det
att ungdomen så dansade, sutto de äldre och berättade gamla historier
och talte om hur de haft det i livet.
Redan tredjedag jul kunde man begynna att :drikke julgäst:
med varann, vanligen begynte dock julgästandet hos släktingar först
efter nyår, då man var till julgäst hos släkten. Man stannade i
två nätter, kom en eftermiddag, var Över en hel dag och reste så
tredje dagen efter att ha ätit middag. Med korta mellanrum kunde
man vara hos den ena släktingen efter den andra ända till
tretton-eller tjugondedagen. Gästfriheten var stor i synnerhet under julen.
Kom man in i ett hus, så skulle man alltid trakteras. Mellan
jul och nyår hade också tjänarna mycken frihet.
Tjugondedagen var den sista juldagen. »Tyvende Knut kjorte
julen ut», och julen var så slut.
Det var en vänlig och tillgänglig befolkning däruppe i Oidens
vackra fjällbygdsnatur och lätt att komma till tals med. Om
be-befolkningens ärlighet gav dessutom en av sagesmannen ett vackert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
