Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstavens uppkomst. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNSTAVENS fPPKOMST. 13
skärning i kauten, och enheterna inristades medelst ett streck å
själva planet på skultstören inom vederbörligt fält eller konto.
Itotekavlen, fig. 23, var omkring !.) tum lång och l tum i
tvär-mått samt hyvlad åttkantig. I stället för tal och milar voro här
de olika rotedelägarnas årspenningar eller skatteskillingar inristade,
och genom dessa angavs hans del i roten och därmed den
proportion, efter vilken han ägde att deltaga i rotens onera och
utskylder.
Skuldstickan, fig. 24, motsvarar våra skuldsedlar. På ena sidan
inskars fordringsägarens och gäldenärens bomärke jämte
skuldsumman i daler och öre med romerska siifror; på andra sidan inristades
år och dag, då affären avslöts. Då skuldstickan var färdig, delades
den på längden i två hälfter, en för fordringsägaren och en för
gäldenären.
Vidare inristades gårdsdelningar, mäldedygn i gemensamt ägande
skvaltkvarn o. s. v. å s. k. karvstockar, fig. 25 och 26.1
Man kan härmed jämföra en redogörelse för karvstockarna: de
s. k. Tesseln i Kanton Vallis i Schweiz av L. Riitimeyer,2 därvid
han delar dem i tre olika grupper:
A, för uppbåd och reglering av vissa skyldigheter.
B, för kontroll av utfört arbete och erlagda gärder samt för
av-räkningar.
C, för dokumentering av vissa rättigheter, sålunda dokument
i trä.
Karvstocken hör till de företeelser, som träffas hos de flesta
primitiva folk, hos europeiska och kinesiska bönder lika väl som hos
os t j åker och afrikanska negerstammar. En närmare redogörelse
härför återfinnes hos Riitimeyer (anf. st.).
Då man med ett särskilt tecken utmärker en viss dag och
därefter med raka skåror anger antalet dagar, till dess att nästa
märkedag inträffar, är detta alldeles detsamma, som då inan på en
»skult-stör» i Mora skär in bomärket för en av byns bönder och därefter
1 Git. efter Arosenius, Bcskrifn. öfver Provinsen Dalarna TT. Haft. 8. Mora
socken med Våmhus kapell. Falun 1866, s. G8 ff.
2 Anf. st,, s. 289 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
