Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga guldsmedsämbete. Ett bidrag till kännedom om svensk hantverksorganisation. Av Gustaf Upmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 GUSTAF UPMARK.
sig som ämbetsbroder med mästarna av samma yrke i Danmark och
på kontinenten, och han torde också hava kunnat räkna på att vid
eventuellt behov, t. ex. under en resa, få röna hjälp och bistånd av dessa
sina utländska ämbetsbröder. Några direkta stadganden, någon slags
internationellt utbildad eller kodifierad rätt torde dock icke hava
existerat, men sedvänjorna voro likartade. Sankt Eligius eller Sankt
Loyus, den franske biskopen, som levde under förra delen av 600-talet,
var alla guldsmeders skyddspatron.
Inom detta internationella brödraskap funnos givetvis stora
grupper, som voro närmare förbundna med varandra på grund av
att de tillhörde en och samma nation. Tyskland var ju uppdelat i
en mängd enheter; i Norden bildade de danska guldsmederna en,
de svenska en annan dylik stor grupp.
Inom varje land bildade mästarna i varje stad de egentliga
orga-nisativa enheterna: ämbetet i mera inskränkt bemärkelse. Därvid
hade efterhand den sedvänjan utbildat sig, att ett lokalt ämbete endast
kunde bildas, såvida i staden funnos åtminstone 3-4 mästare i
yrket; var antalet mindre, så att i staden fanns t. ex. blott en mästare,
skulle han lyda under ämbetet i en närbelägen större stad. Det är
då givet, att av sådana yrken som t. ex. skomakare, skräddare
m. fl. funnos redan tidigt mera eller mindre fast organiserade
ämbeten i de flesta städer, även de smärre, under det att t. ex.
guldsmederna och andra förnämligare yrken, vilkas alster icke hade
samma avsättning såsom nödvändighetsvaror, i många småstäder hade
blott en enda eller ett par utövare.
i den älsta skråstadgan för guldsmederna i Stockholm, som av
Klemming daterats till år 1501, säges att Stockholms
guldsmedsämbete är huvud ämbetet i riket över guldsmederna. Teoretiskt sett
skulle alla guldsmeder i de dåvarande svenska städerna sålunda lyda
under ämbetet i Stockholm, och 1501 års skrå föreskriver också, att
åldermannen och två bröder av Stockholms ämbete skola ransaka och
beskåda var mans arbete av guldsmedsämbetet som i uppstäderna bo
en gång om året.
Det möter givetvis stora svårigheter att bestämt kunna fastslå
när självständiga ämbeten av guldsmedsyrket bildats i de olika smärre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
