Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga guldsmedsämbete. Ett bidrag till kännedom om svensk hantverksorganisation. Av Gustaf Upmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 OUSTAF UPMARK.
funnits ett organiserat ämbete. Detta guldsmedsämbete omfattade
de mästare av yrket, som voro bosatta i Västmanlands och
Södermanlands städer, och var sålunda självständigt gentemot
Stockholmsämbetet, det gamla huvudämbetet i riket Över alla guldsmeder.
Efterhand kom detta mellansvenska guldsmedsämbete, som vi kunna
kalla det, att omfatta mästare bosatta i en mängd andra städer, icke
mindre än ett 30-tal olika städer, företrädesvis mellansvenska, men
även städer i Grötaland och uppe i Norrland.
I bestämmelsen om att detta ämbete, som något senare kallas Arboga
guldsmedsämbete, skulle omfatta guldsmederna i uppstäderna i
Västmanland och Södermanland, en bestämmelse som säkert kan föras
tillbakatill förra delen av 1600-talet,hava vi den första bestämda uppgiften
om den uppdelning av vårt land i, jag skulle vilja kalla det
guldsmedsämbetes-provinser, som under senare delen av 1600-talet blev
mera konsekvent genomförd.
Innan jag övergår till att närmare tala om Arbogaämbetet, skall
jag här i korthet omnämna denna provinsindelning. - Den
ämbetsman, som å statens vägnar var den högste övervakaren av myntets
och de ädla metallernas, d. v. s. arbetens av ädel metall rätta halt
och lödighet i riket, var alltsedan 1500-talet rikswardeinen eller
riksvärdien, en befattning som tid efter annan brukade innehavas
av framstående myntmästare och guldsmeder i Stockholm, vilka i
och med erhållandet av befattningen vanligen blevo nödsakade att
upphöra med den egna utövningen av yrket.
Tydligen var det på riksvärdiens initiativ som organisationen
av guldsmedsyrket genomfördes. Säkra bevis härför har man dock
först från slutet av 1600-talet, då Antoni Grill innehade befattningen
som riksvärdie eller »riksvärdiebefallningsman», som det ibland
kallades. - Det var på Antoni Grills initiativ som en särskild stadga
år 1689 utfärdades för Stockholms guldsmedsämbete, vilken bl. a.
ledde till införandet från och med detta år av stämpling med s. k.
årsbokstäver i Stockholm. Under följande årtionde, 1690-talet, skrev
Antoni Grill brev till guldsmederna i ett antal svenska städer, på
grundval av vilka en mera fast organisation av yrket genomfördes.
- Det skulle föra mig för långt att här i detalj redogöra för huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
