Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 SIGURD ERIXON.
härader i Västergötland. Av särskilt intresse är benämningen
»vanvetting», som jag hört i södra Östergötland på pojkar, som ej
gått och läst. Enligt folktron kunde sådana liksom djuren se det
som annars är osynligt.
Den gifte mannen har jämte karl och man en hel rad klassnamn,
såsom bonde, husbonde, danneman, byman, granne etc., liksom det
mindre vördsamma gubbe, som egentligen betyder klump. En
motsvarande namngivning efter åldersgrupperna förefinnes också på
spinnsidan. Såsom synes härav, är den av Schurtz framhävda fjärde
åldersklassen, de gamla, egentligen icke markerad i språket. Dock
finnas ju benämningar som gammelgubben och gammelgumman, men
de betraktades väl knappast som någon avskild klass annat än när
de dragit sig tillbaka från jordarbetet för att leva på undantag
eller såsom det plägar kallas i övre Sverige »födoråd» eller »fördel».
Den skillnad, som uppenbarar sig i språket, motsvaras av
realiteter i livet, icke blott i fråga om rent kroppslig och själslig
utveckling utan även i seder och skyldigheter, umgänge, nöje, arbete,
delvis också i dräkt.
För den primitiva fantasin utgjorde människolivet icke en
oavbruten utvecklingsprocess, utan gränserna vid könsmognaden och
giftermålet uppfattades som hopp med karaktär av död och
åter-uppståndelse. Den gamla människan ersattes av en ny. Denna
tanke är genomgående i initiationsriterna hos primitiva folk och
kan även spåras hos vår allmoge. Många drag i
studentkorporationernas och skrånas depositions- och invigningsceremonier utgå
ursprungligen från dylika åskådningar.
Gränserna skärptes ytterligare genom tabuföreskrifter och rituell
magi.3 Det råder här en växelverkan mellan sociala och magiska
faktorer, som aldrig torde kunna särskiljas. Tabubuden äro den
sociala organisationens negativa sida. Deras studium är knappast
mer än påbörjat i vår inhemska folklivsforskning.
Konfirmationen betecknar ofta genombrottet för individens
arbetsår. Barnen måste då börja taga en helt annan del i de äldres arbeten än
.
1 Jfr Wikman, anf. upps. i Folkloristiska och etnografiska studier, II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
