Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 SIGURD ERIXON.
flockvis kring i bygden för att besöka jäntorna. De halvvuxna togos
ej på allvar av flickorna och släpptes vanligen ej in. Eilert Sundt
framhåller också, att det först var vid 20-årsåldern som pojkarna
började »gaa til pigen for älvor».1 "Dessa uppgifter ha motsvarighet
i Sverige. Jag har förut anfört, huru pojkarna i Boda socken,
Dalarna, kallades kuntpojkar ännu ett år efter konfirmationen och
först efter denna tid fingo namnet storpojkar och därmed deltaga i
nattfrierierna. Åldern 18 år för denna rättighet i vissa socknar i
w1
o
Ångermanland och Västerbotten kan också sättas i förbindelse med
en uppdelning motsvarande den norska. I Ljusdal, Hälsingland,
skulle åldern också vara närmare 20 år.2 Ehuru ynglingarna
sålunda utgjorde ett lag, var det endast de äldre, som invigts till
verkliga deltagare i nattfrierierna. Det framgår ej klart i
uppgifterna från Österbotten, om en liknande fördelning funnits även där.
I Hornborga by räknades ungdomen, som förut nämnts, till »de
store» efter att hava gått och läst. Ynglingen var då »halvkar>, tills
han fyllt 18 år. Vid intagandet i laget skulle han bjuda på ett
stop bränvin. När han vid 18 år blev »helkarl», skulle han också
bestå bränvin, men då en hel kanna. När ungdomen i byn firade
s. k. hopöl. skulle »helkararna» ha 2 supar, medan halvkararna bara
fingo en.3
När ungdomen under 1700-talet pä Söderslätt i Skåne efter
vårarbetet höll s. k. höringslay, voro både drängar och pojkar samlade.
._. _"_
01 och bränvin hopfördes genom sammanskott. »En huvuddräng eller
helkarl, som de nämna dem», säger författaren »giver ! 2 tunna öl.
En halvdräng giver till laget Vi tunna öl och 3dje kornping 1 /s tunna,
en pöike, som får allena l skeppa korn sått, betalar några kannor
öl och den pöike, som ej har sått, slipper med 4-6 ä 8 öre. -
Grossarne, som ej få dansa, som ock äro ganska starkt
subordi-nerade under drängarne, få ock mycket vara behjälplige med
inskänkningen».1 Det är tydligt, att denna rangskala ej är ur-
1 Eilert Sundt. Om Stedeligheds-Tilstanden i Norge.
2 Byundersökn. 1917.
3 Anteckn. i Nordiska Museets arkiv.
4 Folklivet på Söderslätt under senare hälften av 1700-talet (förf. plantörcn
Matthias Solbergl i Hist. Tidskrift för Skåneland. Band 6, sid. 400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
