Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linberedningsverk. Några ord med anledning av ett nyförvärv till Skansens byggnadsmuseum. Av Nils Keyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINBBREDNINGSVEUK. 127
hwarest tiänliga strömar finnas, med diger froma til Ijnets
beredande.
Näst förenämda dängandet eller klappandet, kommer Ijnet ät
här rätt sällan ät bråkas, som på andra orter sker; utan ät Skäckas,
som sker med et särdeles tilredt trä; såsom en bred Sabel, tunt
bräde; Skaka, kallad; emot et på god fot stående upsat bräde, som
en kamb, Skakfot, nämder; öfwer hwilken skakfot thet klappade Ijnet,
uti wissa små handlar; hässlor, hällor, här kallade; afdelat, så
lägges, ät halfwa delen hänger åt högra sidona utföre skakfoten, på
hwilket med ofwannämda Skaka arbetshionet som kring ast och
stare-kast slår och hugger, alt som krafterne medgifwa och konsten lärdt,
wändandes then andra halfwa delen af Ijnet som uti wänstra
han-dena hålles, och å andra sidona af skakfoten som kringast och oftast
omkring, ät skaf w et ju mera ju bättre måtte utpiskas utur Ijnet;
blif-wandes thet som nederfaller kallat: Skakungar. Thetta arbetet är och
et mächta styft arbete, i synerhet när Ijnet härdskackt är; thet är
illa rött, Landståndet, gnettagnigt etc. så ät et fulkomligt
arbets-hion, som wil wara redelig uti sin tiänst; ty här utinan sker mycken
oredelighet; intet förmår tilwärcka eller skäcka mera om dagen, än
1: Lt£ Ijn; på hwilket, efter Ijnets godhet, räcknas 6. 7. 8. 10. 12:
Toppar; elr 2. 3. el. 4. Rökar; såsom tilförende sagt är; Griörändes
jag wäl et förslag, ät och, såsom med Ljnhamaren lätta
dängandet, med en besynerlig Skaka och Skakfot, samt
drif-wande fläder, underhiälpa thetta arbetet; men så har här
ingen ännu thet eftertagit, emedan thetta arbetet har någon
fara med sig för arbetarens händer och armar.»
Något mera utförligt än i Glysisvallur berör Broman sin
lin-skäkt i nämnda artikel i Anders Celsii Almanach av år 1735, vari
han skriver: »Ät och kunna lätta thetta tunga arbetet såsom
thet förra af Dängandet giorde jag wäl et försök med et
watnhiul, hwilkets flädrar lyftade och dref skakan med
större force än någon Mans Arm; men som Skakfoten med
achtsamhet borde wittas netto fram och åter; i widrig
händelse stodo fingren och handen uti faran, ty wele thet
en-sinta Folcket intet gå i frå gamla wanan; som mycket här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
