Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linberedningsverk. Några ord med anledning av ett nyförvärv till Skansens byggnadsmuseum. Av Nils Keyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loO ]S71LS KEYLAND.
Frän Hälsingland spred sig linhammaren omsider till de
närmast liggande landskapen i söder och norr.
Enligt Hulphers’ beskrivning av 17931 inrättades i
Gästrikland »då Capit. v. Rehausen innehade Forss Boställe et
Wattuwerk til Lins-bråkning på sätt som i Helsingland är
brukligt».
Någon tid senare hade de nya beredningsanstalterna, åtminstone
i ett fall, nått söder ut till Uppland. I början av 1800-talet
hade nämligen P. A. Tamm på Österby bruk låtit inrätta
ett »Wattenwerck» eller s. k. vattuskäkt enligt mönster
från Hälsingland för att underlätta arbetet för
ortsbefolkningen med linets stampning och skäktning, och bestod detta
»Wattenwerck» av ett »Hus, Watten-Hjul, 2:e Stampar och
Skäckt e-H j u l».L>
Något senare få vi av en hr J. Beronius på Danneniora veta.
»att Bråkning och Skäktning wid .Dannemora werkstäldes för hand,,
emedan Lin-Skäkten på Österby Bruk ej kunde begagnas för
watten-brist».
Av intresse är den jämförelse, som Beronius, visserligen utan stöd av några
bestämda fakta, anställer mellan avfallsförlusterna vid vatten- och handskäktning. Dessa
förmodar han i det minsta uppgå till l skålpd på lispundet till fördel för
handskäkt-ningen. varefter han fortsätter: »Då härtill lägges att Byggnads-Kostnaden tör en
vatten-skäckt med sitt Hus, Watten-Hjul, 2:c Stampar och Skäckt-Hjul, ej kan upptagas till mindre
än 200 Rdler Rgds; men arbetet för watten deremot går dubbelt så fort, eller fordrar
blott hälften så många Dagswerken som det för hand; så blir comparationsräkningen
följande, för en Linodling af 50 Lisspund på året. Till rengöring af 50 Lisspund Lin
för hand åtgår, enligt min erfarenhet detta år, 175 Qwinns Dagswerken uti Nowember
blånad med 8 och en half timmars arbetstid på dagen som ä 18 sk. p:r Dagswerke, gör
Rgds Rdir 65:30 sk. - Enligt från Österby Bruk inhämtade underrättelser rengjordes
där med AVatteii-Skäckten förledet år mellan 3 och en half och 3 och 3:fjerdedels
Lisspund Lin Septemberdagen med 12 timmars arbetstid, hwartill åtgick 4 Personer för
Skäcktningen, 2 för Bultningen och l ä 2 för Bandens upplösning, skiljande och Linets
hopläggning m. m. Till 50 Lisspunds rengörning har således åtgått mellan 114 och 93
Dagswerken, eller p:r Medium 103 och en half a 12 timmar - Hwilka reducerade till
8 och ett halft timmars arbetstid swara emot 146 Dagswerken. .-. Men som detta Linet
war något kortare än milt och Folket dessutom arbetade för Dagswerke; så anser
jag-för möjligt att det längre och grofware Linet ansadt för Beting på Österby WattenSkäokt
1 Tryckt i ^Vesterås, s. 248.
2 Uppsala Läns Kungl. Landthushållnings-Sällskaps Handlingar, häfte 5 s. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
