Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linberedningsverk. Några ord med anledning av ett nyförvärv till Skansens byggnadsmuseum. Av Nils Keyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINBEREDNINOSVERK. 149
Den första fullständiga redogörelse för ett linbultningsverk med
stampar, som jag lyckats anträffa, är av tyskt ursprung1 och har
följande lydelse: »I Hannoverland brukas ett stampverk, varmed
man före bråkningen mörbultar det rötta och torkade linet i st. f.
att, såsom i andra länder sker, blott slå det med en handklubba på
en trästabbe. Vid ett vattenhjul anbringas en hjulstock, vars längd
anpassas efter antalet av de stampar, som man vill sätta in.
Hjulstocken måste vara av hårt trä och mäta l V2 fot i genomskärning.
Uunt om denna hjulstock insätter man för varje stamp tre
lyftarmar. Avståndet från den ena armen till den andra vare i
hjulstockens längdriktning 3 fot och i omkretsens riktning l V2 fot.
Men i längdriktningen sätter man ej lyftarmarne i rak linie utan
var och en V2 fot eller l fot högre än" den närmast föregående. På
detta sätt falla stamparna ned på olika tider, och därigenom
underlättas arbetet för den, som lägger linhällorna inunder. Hjulstocken
ligger bakom en ställning2 och vrides av vattenhjulet omkring.
Stamparne måste hava en ansenlig tyngd, och den grund, varpå de
falla, måste vara hård. Över hela verket kan man för
bekvämlighetens skull anlägga ett tak till skydd mot oväder. Vid maskinens
användande kastar man en linkärve under varje stamp och låter så
sätta hjulstocken i rörelse. Stamparne klappa linet, och när en
kärve är nog klappad på en sida, vänder man den om. En person
kan sköta 3 stampar och på en dag uträtta mer än 10 personer
kunna göra med handklubbor. Om det icke går för sig att anlägga
stampverket vid ett vattendrag, kan man låta det drivas av vinden.»
(Fortsättningsvis beskrives en schweizisk uppfinning, avsedd för
linets såväl bultande som skäktande.)
Beträffande bultverk med stampar eller hammare säger Grerig,3
att sådana nu nästan överallt undanträngts av en »Reibmuhle» med
en rullande, tung, diskusformig eller konisk gnidsten (vilken Gr.
avbildar).
1 Hämtad ur »J. K. G. Jacobssons Technologisches Wörterbuch», Berlin und Stettin
1781. Art, Flachsmiihlc.
2 Förmodligen tjänstgörande som lagerbock, jfr s. 137.
3 Wörter und Sachen, Kulturhistorische Zeitschrift fiir Sprach- und Sachforschung,
Heidelberg 1913, s. 65 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
