Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuskronan från Östra Ryds kyrka. Av Sigurd Wallin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 SIGURD WALLIN.
verkstad i det under Tessins konstnärliga ledning stående karolinska
Stockholm, så skall möjligen en jämförelse med något av Tessins
omedelbara arbeten kunna ge en antydan om, huru nära intill den
tongivande mästarens omgivning man kan ha rätt att sätta den här
ifrågavarande pjäsen. I den tessinska slottsinredningen återfinnes
besläktad ornamentstil i t. ex. Karl XI:s galleri, som delvis var
färdigt redan före slottsbranden år 1697 och därefter återställdes
och fullbordades. I marmorpilastrarnas bronsornering, gjuten 1699
av Hubault, sitta inkomponerade trearmade lampetter med armarna
utgående från en kvinnomask, förträffliga prov på samma stil, varav
vår krona är en avläggare i något enklare formbehandling.1
Det karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan rymmer några
praktpjäser av tessinsk barock, tennsarkofagerna för konung Karl
XI och hans familj, något av det praktfullaste vi äga kvar av den
konstslöjd, som framgick under Tessins egen personliga ledning, och
samtidigt ett givande jämförelsematerial för vår ljuskronas
inplacering i rätt sammanhang.2 De karolinska sarkofagerna, gjorda för
tre av de tidigt avlidna sönerna till Karl XI samt för drottningen
och konungen, äro alla utförda av tenn och bestå av en konstruktiv
stomme i jämförelsevis enkla stora former med släta ytor, helt
försilvrad och därefter beklädd med en ytterligt rik dekoration av
plastiska genombrutna ornament av gjutet och förgyllt tenn, som
ger pjäserna en den rikaste barocka karaktär, allt efter mönster,
som äro - ofta ganska omedelbart - inspirerade från den tongivande
franska och italienska konsten, främst Bérain och Bernini. Den
detalj jämförelse, som i förevarande fall erbjuder sig, gäller den rika
förekomsten av spetsartat genombrutna bårdornament, som kläda
de karolinska kistorna, och som återfinnas på ljuskronan i samma
användning och dessutom även i samma färger, guld och silver,
ehuru i omvänd ordning. Vissa ornament återkomma för Övrigt
identiskt lika, så t. ex. ornamentet å ljuskronans konkavt svängda
1 John Böttiger, Stockholms slott, vägledning för besökande, Stockholm 1910,
sid. 51.
2 Jämför härom: Martin Olsson, Riddarholmskyrkan, konsthistoriska stadier,
Stockholm 1918, sid. 135 ff. samt pl. 60-67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
