Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuskronan från Östra Ryds kyrka. Av Sigurd Wallin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSKRONAN FRÅN ÖSTRA RYDS KYRKA. 171
först på senare tid, då den ansetts olämplig eller överflödig på den
plats, för vilken den tidigare tillverkats. Onekligen synes kronans
karaktär tala för det senare alternativet, och att den från början
avsetts för ett slottsrum på Rydboholm eller något annat i samma
ägo varande palats. För närvarande måste denna sak dock stanna
på de fria hypotesernas plan.
De ovan dragna slutsatserna rörande ljuskronans från Östra
Kyd härkomst basera sig till en del på påståendet, att densamma
ej tillhör någon av de under tidevarvet vanliga typerna, utan är
ett föremål av en viss undantagskaraktär ehuru med klart
stilsammanhang. Detta påstående kräver naturligen sitt bevis, om det
dock ej kan vara motiverat att här anföra en hel översikt av de
för tiden karaktäristiska typerna av ljuskronor. Det torde för
ifrågavarande ändamål vara tillfyllest att framdraga några exempel på
kronor av de typer, med vilka vår närmast kan jämföras. Dessas
relativt skiljaktiga karaktär får då utgöra ett indicium för
riktigheten av påståendet här ovan. De besläktade typerna äro i
allmänhet att söka bland kronor av brons och kanske närmast bland sådana,
som pläga sammanföras kring den franske mästaren André-Charles
Boulles namn.1 Det utmärkande för uppbyggnaden av dessa kronor
är, att den kraftigt byggda mittstammen är försedd med en starkt
betonad ansvällning vid den punkt, där kransen av ljusarmar är
fästad. Ofta får detta parti formen av en skiva, men blir däremot
ej gärna som å vår träkrona en inuti Öppen krans, utan snarare en
bildning lik dennas nedersta parti. Bland samtida franska
ornamentstick skulle kunna påminnas om ett dylikt av Daniel Marot
framställande teckningar till åtta olika ljuskronor.2 Havard
avbildar en av dessa, den som mast närmar sig vår krona, och förser
den med underskriften: Lustre en bois doré.3 Dess mittparti är
1 Jämför t. ex. tvänne i svenska statens ägo (K. Husgerådskammaren) varande
kronor, avbildade i John Böttiger, Konstsamlingarna å de svenska kungliga slotten,
del II, Stockholm 1900, pl. 120 och 121.
2 Signerat »Marot jnuente et fecit auec Preuilege des États Gleneraux des
Prouin-ces Vniés». Exemplar i Nationalmusei gravyrsamling.
3 Henry Havard, Dictionnaire de l’ameublement et do la décoration, tom III,
fig. 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
