Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brudstrumpeband. Undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse. Av Louise Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 LOUISE HAGBERG.
brukades det bland i Borås boende och från landet inflyttade
familjer. Men det ansågs som något särskilt fint och mest brukligt på
de stora egendomarna och bland ståndspersoner.1 Inom
bergsmanskretsar i Närke har det även förekommit, åtminstone finns ett till
våra dagar bevarat brudstrumpeband, som år 1841 bars av
bergs-mansdottern Stina Kajsa Jansdotter från Hidinge sn därstädes vid
hennes gifte med bergsmannen Olov Larsson Ingvaldstorp,2 och
vilket band nu skänkts till museet, se fig. 8, Bandet är av mörkbrunt
fasonerat siden med kant av svart och foder av mörkviolett siden.
Ursprungligen har det varit försett med tvänne röda sidenknytband,
vilka emellertid nu saknas. I början av 1800-talet bestodo brudens
strumpeband av breda vita sidenband med stora tofsar på. Banden
och tofsarna hängde ned vid sidan om skorna.3
På landsbygden har vidare följande gamla bruk länge levat
kvar, att bröllopsdagen före sängledningen en släktinge - på sina
håll alltid en minderårig gosse - skulle avtaga bruden hennes skor.
strumpor och strumpeband. Det var en fattig släktinge, som
brukade få sig detta uppdraget, ty i lön därför erhöll han de
silverpengar, som bruden eller brudparet hade i skor och strumpor.4 Från
år 1867 oinförmäles iakttagandet av denna sed ifrån Småland.5
Seden med skoavtagningen torde dock ha en annan upprinnelse, men
möjligt är att bägge bruken här sammanflutit.
Vidare har det även varit vanligt, att brudgummen
bröllopsnatten skulle lösa av bruden det högra strumpebandet och binda
det om hennes midja, och med det skulle hon så sova om natten
för att få en lätt barnsäng.6
Stor vikt synes sedan gammalt ha fästats vid strumpebandens
förfärdigande, att de skulle bli fina och granna. Ofta skulle de vara
vävda i så många färger som möjligt på en för detta ändamål sär-
1 Meddelat av fru Ada Damm, f. Charles, Borås.
2 Meddelat av H. Sjögren, Kvistbro, Närke.
3 Meddelat av Å. L. Hjorth, Kolbäck (Bergs sn), Västra.
4 Meddelat av intendent Nils Keyland, Stockholm (Härjedalen).
5 Meddelat av f. lantbrukaren T. G. Peterson, Hångers sn, Småland.
" Meddelat av Hanna Jönsson, Borrby, Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
