Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brudstrumpeband. Undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse. Av Louise Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradet och ha tillhört konung Fredrik Wilhelm III:s döttrar
och svärdöttrar.1 Tvvärr har denna underrättelse för sent kommit
författaren till handa för att någon bild av de däri omnämnda
banden skall kunna lämnas.
Bland de bredare lagren i Koburg var det i gamla tider
brukligt, att bruden före midnatt berövades sina strumpeband, vilka
togos sönder, varefter bitarna fördelades.2 Att brudstrumpebanden
brukade delas sönder omtalas år 1761, och från och med år 1793
förekommer det som en på bröllopsprogrammet vanlig ceremoni.3
Även i Luxemburg synes denna sed ha förekommit, ty
lätaresöndagen (4:de söndagen i fastan), som var en dag för besök och
undfägnad, skulle alla de, vilka under året gift sig, med färska
kringlor förpläga alla de bröllopsgäster, vilka ännu hade en bit av
brudstrumpebandet i behåll.4
Hos wallonerna i Belgien var det brudsvennen, vilken genom
list och våld bemäktigade sig brudens strumpeband, som han sedan
klippte sönder i bitar till alla de vid bröllopet närvarande unge
männen, vilka fäste band bitarna i sina knapphål.5 I Schmalkalden
(Tyskl.) få alla bröllopsgästerna ett med dagens datum försett
bröllopsband att fästa på bröstet. I äldre tider hade dessa
bandstumpar utgjort delar av ett långt band, brudens strumpeband, med
vilket bruden i hemlighet bands om, varefter det skars i bitar och
delades ut bland gästerna.6
Från Holland berättas, att när bruden av brudpigorna fördes
till brudkammaren, så försökte de vid bröllopet närvarande unge
männen att rycka av henne något band, ja till och med
strumpebandet heter det. Den, som lyckades däri, blev dansens konung
och bar sedermera under återstoden av festen strumpebandet om-
1 Meddelat av Geheimer Regierungsrat Dr. Seidel, Berlin.
2 E. Hermann. Gebräuche bei Verlobung und Hochzeit im Herzogtum Koburg,
Zeitschrift d. Vereins f. Volkskunde, Berlin 1904. B. 14, s. 381.
3 »Der Bär», Berlin 1885, s. 99.
4 Sartori, Sitte und Brauch, Leipzig 1914. D. 3, s. 134.
5 E. Monseur, Le Folklore Wallon, 706, Bruxelles.
6 R. Reichhardt, Geburt, Hochzeit und Tod im deutschen Volksbrauch und Volks
glanben. Jena 1913, s. 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
