Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brudstrumpeband. Undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse. Av Louise Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 LOUISE HAGBERG.
sålt ett par oxar till en person, som vid hemkomsten tog av sig båda
sina strumpeband och lade dem längs ladugårdströskeln, innan han
lät oxarna gå in, för att de ej skulle gå över någon gärdesgård, så
länge han hade dem.1
Vid klippning av får bruka kvinnorna lossa sina strumpeband
och därmed sammanbinda fårens ben, och för att hindra getter från
att gå över hägnader sammanbindas deras ben på särskilt sätt med
strumpeband. Vid vägning av fårnll och av smör och andra
matvaror läggas tvänne strumpeband i kors på golvet och därefter det
som skall vägas på det sålunda bildade korset, varefter bandens
ändar hopknytas och trädas på betsmanet och väges.2 Havande
kvinnor fä dock icke väga i strumpeband.3
I Oberpahlen, Livland, var det vanligt, att bruden vid
hemkomsten av svärföräldrarna fördes omkring i ladugården och visades
de för henne bestämda djuren, vilka voro betecknade med brokiga
gördlar eller strumpeband.4
Strumpeband är bra för mycket. Även mot spöken, gengångare
och onda andar kunna de skydda. Om en tysk dam, vilken levde i
början av 1700-talet omförmäles, att hon brukade binda fast
dörrlåset med sina strumpeband för att hålla spökena på avstånd.5 Och
de döda har man brukat hindra från att gå igen genom att med
ett strumpeband binda ihop deras ben vid knäna. Hade en
avliden levat mycket ogudaktigt, hopfästes därtill även likets bägge
stortår och smalben med ett strumpeband.6 Var man rädd för att
kreaturen skulle bli förgjorda, skulle man binda ett strumpeband
om halsen på dem och föra dem omkring en jordfast sten.7 Att
onda andar ibland kunde fara in i korna ha vi ju ovan sett.
1 Aftonbladets H alv veckoupplaga 19/s 1919. (Lasse i Skogen.)
2 Meddelat av W. Sjöberg, Replot, Finland.
8 Feilberg, anf. arb. s. 380.
.
4 Gebräache der Esten bei ihrcn Hochzeiten wie sie in der Oberpahlenschen
Ge-gend gefeiert werden (aus der Zeitschrift Inland 1844 n:o l och 2). Festschrift der
Gelehrten Estnischen Gesellschaft, Dorpat 1888, s. 380.
6 Zedlers Universal Lexikon, Leipzig o. Hålle 1744. 1086, T. XL.
6 Meddelat av W. Sjöberg, Replot, Finland.
7 S. Landtmanson, Skrock och gammaldags bruk i Gillstads sn, Västergötland.
Uppsala Landsmålsarkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
