Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 J. STADLING.
påträffats på Hardangerfjallén», säger prof. J. A. Friis (i »Tilfjelds»),
»utan också den mängd fallgropar för vildren, som finnes överallt i
högfjällen, t. o. m. på ställen, varest det nu är sällsynt att få se
en ren».
Vildrensfångst medelst fallgropar inom Hardangervidden.
»Innan eldvapen användes här i landet, fångades i allmänhet
renen likasom älgen i s. k. ’Dyregraver’ (rengropar) eller ’Dyrestup’
(renstup). Dessa voro uppförda av flata på varandra lagda
stenhällar. Varje grop bildade en fyrkant av 2 meters längd, l meters
bredd samt l1/*-2 meters djup. Mellan dessa funnos stängsel av
sten a I1/2-2 meters höjd1 med branta sidor, mot båda ändar av
fallgropen var tillträdet bekvämt, så att renen lätt kunde komma
upp på den. I regeln låg nog fallgropen utan upphöjning mot den
omgivande marken. Tvärs över fallgropen, omkring 3/4 meter under
dess rand, var anbrakt en bom, som vreds runt omkring en axel,
som var försedd med 5-6 långa järntaggar, vilka voro riktade åt
alla sidor.» (I ett meddelande från Öjefjord rättas denna uppgift
därhän, att i st. f. ’bom’ tvänne i marken nedslagna vassa pålar voro
ställda på snedden mot den nedstörtande renens bröst). »Längs och
tvärs över graven voro lagda tunna grenar och videkvistar, täckta
.*
med renmossa, isranunkler o. a. växter, som renen tycker om.» (Även
denna uppgift rättas därhän, att betäckningen avsåg endast att dölja
fallgropen, som var förlagd till renens vanliga pass. Renen kom
här ej för att söka föda). »När renen kom ut på det tunna täckelset,
föll han ned i fallgropen».
»Av vilken ekonomisk betydelse dessa fallgropar och ’dyrestup’
voro, kan man sluta av följande, som berättas från Tinn i
Telemarken. Då tvänne döttrar på gården Masing såsom enda arvingar
skulle skifta boet efter föräldrarna, överlät äldsta systern liela den
stora gården till den yngre mot att hon för sig själv behöll 7
till-gränsande fallgropar för vildren på fjället såsom sin arvedel. Även
från Ranland känner man motstycken härtill».
1 Denna nppgift i ovanstående citat ur »Illustr. Norgeshistorie>, infört i
>Indstil-ling fra fjeldbeitekoraiteen», rättas av en sakkunnig därhän, att dessa > stängsel> aldrig
voro så höga, utan bestodo endast av en rad enskilda stenar; stängsel skyr renen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
