Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schone alterlaken gel myt rosen unde biomen sprank». Benämningen
bör tydas som textilarbete med isprängda mönster. Förf. har
meddelat mig sin förmodan, att språngningstekniken kommit till oss från
Tyskland och med den namnet. Även har prof.
L. haft vänligheten påpeka Söderwalls från
en finländsk urkund av 1483 hämtade
stokkasprangning, stockespragning (»handkläde
met stockespragning»), men samtidigt
upplyst, att skriften i fråga icke innehåller något
som förklarar vad benämningen avser. Nu
undras emellertid, om man icke kan anse, att
stock i denna kombination är liktydigt med
pinne och stockespragning i så fall analogt
med de ännu brukliga namnen pinnflätning i
Jämtland och spedebån = pinnband i Skåne?
[1]
Man använder ju, när man flätar, en i skälet
inskjuten tunn sticka eller pinne, event. flera.
Med stor energi och förståelse har
Jämtslöjd tagit sig an pinnflätningen, och det var
med beundran man på utställningen i
Östersund sommaren 1920 såg hur föreningen efter
endast ett par års arbete lyckats föra tekniken
framåt. Det vore önskvärt, att intresset för
denna i eminent grad urgamla arvedel bleve
allmänt bland våra slöjdivrare. Men kunde
man icke hela landet över enas om att använda
det tilltalande medeltida namnet språngning?
Maria Collin.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
