Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 K. B. WIKLUND.
Man känner ännu ingenting om de för övrigt mycket fåtaliga
i-stammarnas ursprung och vet icke, om de äro »rotord», d. v. s. icke
avledda ord, eller eventuellt kunna vara avledda ur andra
substantiv eller ur verb. Utgående enbart från formerna basti, pasti etc.
kan man därför icke avgöra, om de höra samman med något eljest
bekant lapskt ord. Det rysklapska pastem, pöstem, Enare pästem
och Leems bostem åter synas, så långt man av de tillgängliga källorna
kan sluta, vara regelrätta verbalsubstantiv av nyss antydd typ och
avledda ur ett välbekant verb, som på rysklapska lyder ungefär
pas-ted, norsklapska bastet, Lule pastet etc. och betyder »vara skarp, bita
(om skärande redskap o. dyl.)». A. Genetz har därför i sin
Wörter-buch der Kolalappischen Dialekte, ur vilken de rysklapska formerna
äro tagna, placerat dem under verbet pasted, likväl utan att närmare
angiva, huru han tänker sig förhållandet mellan orden, särskilt i
fråga om den till synes skarpa motsättningen i betydelsen.
Motsvarande finska verb heter pistää »sticka», och härmed hör
säkerligen också samman verbet pystyä med i det hela samma
betydelse som det lapska verbet (J. J. Mikkola i Virittäjä XI, sid. 5 f.).
Något substantiv, till betydelsen motsvarande det lapska pastem
eller till betydelse och form motsvarande det lapska basti, pasti,
finnes icke i finskan; det finska pistämä, till formen lika med Ip.
pastem, betyder nämligen blott »stickning, stick».
Så långt är allt godt och väl. På grund av den stora yttre
likheten, ja, till en del t. o. m. identiteten mellan de lapska och
finska orden skulle nian tillsvidare kunna ha goda skäl för att antaga,
att skedens lapska namn, både i sin w-form och sin ^-stamform,
ursprungligen avsett icke en sked, utan ett spetsigt redskap, med
vilket man harpunerade kött- eller fiskstycken i grytan - jfr det
av Klein sid. 69 omnämnda tschuktschiska redskapet - och att ur
detta redskap längre fram i tiden på något numera svårbegripligt
sätt en sked framgått. Anmärkas må dock, att det åtminstone i vissa
svensklapska dialekter finnes en inhemsk teknisk term för ett slags
gaffel, varmed kött upptages ur grytan, nämligen tjuopsem; det andra
av Sigrid Drake, Västerbottenslapparna, sid. 120 ur Nenséns samlingar
anförda ordet för gaffel snålde torde ha allmännare betydelse; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
