Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLLNÄSSTUGAN OCH DESS GÅRDSMILJÖ. 13o
förmå att gripa nutidsmänniskornas sinnen. Däremot är Skansen
ganska välförsedd i fråga om högtidsstugor från äldre stadier. Den
ypperligaste representanten för denna förnämare bondekultur är utan
tvivel Bollnässtugan. Den består av en parstuga med framkammare
och är sålunda en något utökad variant av den svenska
byggnadskulturens klassiskt enkla, ledande husform. Den är emellertid en
fäststuga och lika litet som helsingarna alltid gått i högtidsdräkt,
har deras behov av hus i gården varit tillgodosett med
gilleslokalen. Det är tvärtom en mångfald byggnader, som ansetts
nödvändiga och som nyttjats för olika ändamål och vid olika tillfällen, och
Helsinglands byggnadskultur har i detta fall varit utomordentligt
rik. Det är icke endast för tillgodoseende av vanliga utrymmen
för folk, kreatur, redskap, gröda, matvaror och lösören, som dessa
byggnader tillkommit, man har också växlat hus eller rum att äta
i eller sova i eller laga mat uti under olika årstider eller under
vardag och fäst, och dessa förändringar ha försiggått med rituell
stadga efter fasta och långsamt utbildade vanor. Kök och sovrum
ha sålunda varit olika under sommar och vinter och de unga ha
ofta, framför allt under sommaren, bott för sig. Både
ålderklassindelningen, säsongväxlingen och skillnaden mellan helg och socken
avspeglas sålunda i hus- eller rumsbeståndet i gårdarna likaväl som
de olika arbets- och förvaringsbehoven. Då härtill kommer, att
helsingarna brukat två slags fäbodar, nämligen boland, belägna
närmare byarna och nästan bebyggda som dessa, och egentliga fäbodar
längre upp i skogarna, framstår den byggnadsbörda, som en
välbärgad helsingebonde iklädde sig, såsom nästan häpnadsväckande. Långt
ifrån att tyngas härav synes befolkningen i Helsingland i stället
ha stimulerats till ytterligare ansträngningar och ha gärna
smyckat sina hus både utan och innan med en glädje och bravur, som
endast är alltför sällsynt i Sverige. Denna konstnärliga epok har
tydligen börjat redan under 1700-talets förra hälft och fortfor sedan till
mitten av 1800-talet, och det var under senare delen av denna period,
som de gamla envåningshusen växte upp till två, stundom tre
våningar, vadan gårdarna kommit att likna verkliga träborgar i
dalsluttningarna och älvbrinkarna. Den gård, vari Bollnässtugan ingått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
