Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERNST KLEIN.
Danskarna voro ej manstarka, men representativa. Tyvärr hade olika
motiga omständigheter hindrat de norska kollegerna att infinna sig, en lucka
i den nordiska enhetsfronten, som med det snaraste - i varje fall, i
Köpenhamn 1924 - måste utfyllas.
Bland de intryck, de följande raderna avse att återgiva, - det
officiella referatet kommer genom mötesbestyrelsens försorg att på annat sätt
offentliggöras - gav själva mötets öppnande det ej minst betydelsefulla och
tankeväckande. Den enkla ceremonien, som egentligen icke var någon
ceremoni alls, försiggick i Finlands Nationalmuseums ståtliga, allvarliga bygg-
Nationalmuseet i Helsingfors.
nåd i en sal, som helt och hållet verkade akademisk lärosal, och
utfördes av professor U. T. Sirelius, den etnografiska disciplinens främste
akademiske målsman i Helsingfors. Alla svenska deltagare torde nog från första
stund ha iakttagit, att folklivsforskningen spelar en helt annan roll i
Finland än hos oss. Man undgår ej intrycket av, att den etnografiska
vetenskapen, särskilt den som äger avseende på landets egna invånare och deras
stam- och kultursläktingar, i Finland betraktas såsom fullt jämställd med
övriga vetenskaper. Finlands etnografer segla i kraftig medvind från en
opinion, vars intressen, ej minst genom de etniska förhållandena inom landet
och den sega kamp, som förts för bevarandet av den folkliga egenarten, sedan
länge varit inställda på nationell självbesinning och självhävdelse. Utan att
vundas Finland dess tvåspråkighet och dess ryska grannskap, kan man dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
