Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 169
liga skäl, men att det åtminstone på finsk-ugrisk botten i övrigt är
urgammalt, betonas bl. a. av Sirelius (Suomen kansanomaista kulttuuria
II, sid. 325, ett verk, som ju i regel måste förbli obekant för en
svensk).
I sin bok »Lappalaiset» ger förf. även beskrivningar och
konstruktionsteckningar av de finska nybyggarnas i Torne lappmark
bonings- och uthus, så mycket mera välkomna, som dessa
byggnader aldrig förut blivit föremål för någon ordentlig skildring.
För lapparnas redskap intresserar förf. sig livligt och skildrar
dem noggrant i ord och bild. Att hans kunskap om dem likväl icke
är särdeles omfattande och att han i följd av bristande studier icke
rätt kunnat taga vara på de forskningsmöjligheter, som erbjudits
honom, framgår dock av sådana detaljer, som att han t. ex. icke
alls omnämner och skildrar de provisoriska klövjesadlarna, att han
icke .meddelar, om någon om renens bog gående rem begagnas eller
icke begagnas för fasthållandet av klövjebördan, att han icke
meddelar någon teckning av den synnerligen viktiga slädtypen med två
medar, vilkas spetsar framtill gå uppåt i båge (den omtalas blott
helt flyktigt sid. 158), att han icke gjort några mera omfattande
rechercher efter knutar och t. ex. omnämner, men ej beskriver sättet
att splitsa en brusten kasttöm, att han icke i detalj skildrar slakten
och utspännandet av hudarna, att han icke avbildar de läderskydd,
som begagnas som snöglasögon (omtalas sid. 14) o. s. v.
Karakteristiskt är också, att hans skildring av lapparnas
matvaror och matlagning är högst summarisk, trots det att så många
mindre viktiga ting utförligt beskrivas. Därtill äro också åtskilliga
notiser om matvarorna av ganska överraskande art. Vad skall man
t. ex. tro om följande meddelande sid. 229: »Köttet lossas från benen
och förvaras i fruset tillstånd vintern om» (kurs. av mig)? Och på
raden förut står det: »6 märgben erhålles, 4 av bakbenen och 2 av
frambenen (lårpiporna)». Vid läsningen härav trodde jag först, att
någon lapp roat sig med att driva med förf., men vid förfrågan på
kompetentaste håll i Karesuando fick jag gåtan löst:
Karesuandolapparna använda naturligtvis även de alla de åtta märgbenen på
renen, men det händer ofta, att de två minsta, som innehålla mycket
litet märg, icke säljas. Detta har så förf. missförstått, vilket
liksom åtskilligt annat ingalunda är rekommenderande för hans
iakttagelseförmåga. Förklaringen till denna påfallande osäkerhet i fråga
om ett av etnografins viktigaste kapitel, födan, ligger för övrigt till
stor del däri, att förf. enligt sin egen utförliga reseskildring aldrig
egentligen bott hos lapparna och under sina resor icke ätit deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
