Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 ERNST KLEIN.
beteckna tjugondagen med ett särskilt kraftigt och speciellt märke.
I ett senare sammanhang måste jag återkomma till dessa såväl som
till de svenska kalenderstavarna, och skall då även omnämna
motsvarande förhållanden på lapska och östsvenska runkalendarier.
I motsats till de kyrkliga, officiella kalendariernas sätt att
beteckna tjugondagen framträder i runkalendrårnas vittnesbörd ett
markant framhävande av dagens betydelse som julfirandets avslutning.
Gå vi så över till de tryckta almanackorna, vilka, som bekant
icke framträda förrän under nyare tiden, och i vilka Lindhagen i
ovan anförda undersökning utläst, att Knutsdagens förskjutning från
7/u till. 13/n (och, såsom han synes mena, även julslutet på
tjugondag) uppkommit först på 1600-talet, komma vi också här till en
annan slutsats än tidigare författare. Fasthålla vi i minnet, att
svenska runkalendrar och norska rimstavar redan under medeltiden
räknat tjugondagen som julens slut, måste vi, i olikhet mot
Lindhagen, fästa stor vikt vid det faktum, att bland alla utländska
almanackförfattare under 1600-talet två, av namnen att döma
antagligen svenska sådana, 01. Andree och Gerardus Erici redan i en
almanacka för år 1600 placera Knut på den 13 januari. Jag kan
för min del icke tyda detta faktum på annat sätt än så, att man
redan en mansålder efter det kyrkans internationella makt upphört
att påtrycka kalendariet sin prägel, känt behov av att i en svensk
almanacka giva uttryck åt ett typiskt svenskt festbruk.
Att därvid Knut fått byta plats för att komma på det svenska
slutdatum för julen visar endast, att rimmet »Knut -. ut» redan vid
denna tidpunkt ernått en viss popularitet. Att så varit fallet kan
man icke undra över. Redan 1573 trycktes första upplagan av »Cisio
Jgjius på swenska». Denna internationella kalenderdikt har
tydligtvis kommit till Sverige över Danmark. En blick på den svenska
översättningen ger i detta hänseende många fullgoda bevis. Jag
behöver bara påpeka några rim, som äro påfallande dåliga på svenska,
men utmärkta på danska: sv. »glädie - äta» [d. »glsedhe - sedhe»], sv.
»omaak - dagh» [d. umagh - dagh]. Typiskt danska äro också
många termer och märkesdagar, t. ex. »Junius,
Skärss-Midsommars-månat», midsommar på l juni och »Hans» på 24 juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
