Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIDVINTER OCH TJUGONDAG. " 65
eller kappkörningar på 26 december, Stefansdagen. En dylik
hästceremoni, som samtidigt har en utpräglad midvinterkaraktär, utfördes
på ett annat håll inom samma landskap, Borgvattnets socken.1
Tjngondagen kallas här »lilljulkväll». Ungdomen for då efter en
häst, som hade både vinter- och sommarbjällror på sig omkring i
gårdarna och »tiggde åt sig själva» sannolikt väl matvaror, vilka sedan
förtärdes vid ett gemensamt gille. Detta med vinter- och
sommarbjällrorna har, synes det mig, endast en tydning: Man befinner sig
mitt emellan vinterns och sommarens början, mellan vinternätter och
sommarmål. Detta belägg ger ökad kraft åt de ovan (sid. 56)
anförda fall, då »björnvändningen» betecknar tjugondagen som
midvinter. Hopsamlandet till en sammanskottsmåltid hör till de
vanligaste dragen i tjugondagsfirandet landet runt. I Anundsjö sn,
u
Ångermanland,2 var det tjänstefolket, som gjorde detta kalas, som
kallades »fjällpighälga» och »egentligen var högtidligare än julen». Det
är icke uteslutet, att dessa sammanskottsmåltider stå som rester av
den »veitsla», varje kultsamfund anordnade vid bloten, där man åt de
offrade djuren gemensamt och tillsammans drack det hopförda ölet.
Till sist skall nämnas en, så vitt jag vet, enastående
tjugondags-sed från Ingelstads härad, Skåne.3 Man plägade här bära omkring
en till människa utklädd halmkärve i gårdarna, varvid man
överallt fick brännvin. Denna typiska åkerbruksrit erinrar ju starkt
därom, att midvinterblotet ägnades Njord och Frö »för fred och
äring» (Håkon Godes saga, kap. 16) liksom också julfirandet i
Grula-thingslagen skulle helgas Krist och Maria för fred och äring.
Liksom hästriterna och namnet »Staffanstråa» växlat mellan annandag
och tjugondag, synes det skånska bruket äga ett visst samband med
den på Björkö i Mälaren förekommande ceremonien med kringförandet
av »Halmstaffan», en annandagsrit, som utfördes med en i halm
inklädd man.4 Det är åtminstone frestande att i båda se paralleller
till det i Flateyarboks novell om Gunnar Helming skildrade
kringförandet av Frö i bygden vintertid, vilket åsyftade god äring.
1 Nord. M. A. nr 13260, uppt. av S. Erixon. - 2 Nord. M. A. nr 14305, uppt. av
Ella Ohlsson. - 3 Nord. M. A. nr 9812, uppt. av L. Hagberg. - 4 Gunnar Hallström,
Halmstaffan. Etnolog, studier tillägnade N. E. Hammarstedt 1921, sid. 227.
b-2308S3. Fataluren W23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
