Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
REDOGORELSE FOR NORDISKA MUSEET 1923.
applikationsbroderi mot svart botten samt ett par kvinnostrumpor av
rott klade, enligt uppgift anvanda sasom brudstrumpor. I trots av
kvin-nornas stora fardighet inom stickkonsten vill det synas som om
kladesstrum-porna in i sen tid hallits som fornamare an de stickade inom bade
Gastrik-land och Halsingland, saval da det galler mans- som kvinnodrakterna. Den
textila Gastrikslands-slojden, som bar statt hogt i konstnarligt avseende, ar
sa gott som orepresenterad i museets samlingar. Under aret bar dock
erhal-lits ett randigt trastacke.
Hals in gland. Aven under 1923 ba betydande forvarv fran Halsingland
gjorts. Salunda ha fran Ovanakers sn, Edsbyn, inkopts atskilliga mobler och
ett par praktigt snidade forstugudorrar och en forstukvist, prov pa det under
forra seklet bar blomstrande konstsnickeriet. Ett ovanligt forvarv utgor ett
med rika massingsbeslag prytt huvudlag, tillhorande en praktsele fran Delsbo sn.
Sarskilt anmarkningsvard ar bland draktforvarven en mansdrakt av morkblatt
klade fran Alfta sn. Den dartill horande korta jackan ar rikt besatt med
metall-knappar (52 st.), vilka enbart aro till prydnad. En praktig kapprock med
stor rundskuren axelkrage ar avenledes ett intressant plagg. Den ar av en
typ, som under aldre tid allmant bars av kyrkstoten under dennes
hflgmasso-forrattningar och som annu brukas i en och annan landskyrka.
Aven fran Delsbo socken bar under aret gjorts mycket god a forvarv.
Bland mansdrakterna markes en rikt broderad brudgumsskjorta, sakerligen
en fastmogava samt tvenne sticktrOjor av ylle i rott, gront och svart.
Till kvinnodrakten bar likaledes forvarvats tvenne sticktrojor med samma
monstermotiv som manstrojornas. Vidare markes en s. k. skinnkrypa, ett
under aldre tid allmant brukat men nu svaratkomligt plagg; det utgores av
en skinnkjol med vidhangande gront vadmalsliv samt rod kladeslist nedtill.
Sasom ytterplagg till denna bars en kort skinntroja. Fran samma socken
bar aven inkommit ett par »kilklackskor», en egendomlig skomodell, som,
sa vitt vi nu kunna se, endast forekommit i ett par socknar i Helsingland
(Ljusdal, Skog och Delsbo). Motsvarigheter vad betraffar klackkilen finner
man bland hogre-standsskor fran 1700-talets slut.
Flera uppsattningar vit sangutstyrsel, bestaende av hanglakan,
hang-klade och kuddar, ha inkopts fran Delsbo sn, de fiesta fran 1870-80-talen,
sydda i rott med delsbosom eller korssom pa bomullslarft och avslutade med
flatning, knyppling eller virkning likaledes i rott. Fran Delsbo kom aven
ett rosengangstacke och en kalvskinnsfall anvand som underlakau, samt fran
Bollnas ett flatningsprov och en av de glesa, geometriskt ornerade
Halsing-landsryorna.
Ang-ermanland. Fran detta landskap, sarskilt fran Anundsjo och Bjorna
socknar, aro manga vardefulla nyforvarv att anteckna, bl. a. ett flertal
repre-sentativa mobler, av vilka nagra omnamnas i foregaende hafte av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
