Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDOGORELSE FOR NORDISKA MUSEBT 1923. 15
papper, massor av glasparlor kring halsen, liv av »kalmink», kjol av »rask»
samt lysande band, dukar, forklade m. m. Intressant och ytterst
alderdom-lig ar ocksa den vita vadmalsdrakt, som mannen bara vid saljakt pa isen.
Praktiga monsterstickade trojor, vantar och strumpor hora bade till
mans-och kvinnodrakten.
Aven Wormso ar ganska rikt foretratt med redskap och bohagsting, vilka
har ha en genoingaende tyngre och mindre omsorgsfull utarbetning, forvisso
en foljd av att den svenska befolkningen har levat under trycket av
herre-valde. En mycket primitiv vagn med oskodda hjul samt ett om den tyska
cittran paminnande stranginstruinent, »simmel», hora till de markligare sakerna.
Rikt foretradda aro kvinnodrakterna, vilka har ha en mera finsk pragel an pa
Runo, samt textilierna, bland vilka flera betydelsefulla former forekomma.
Fran svenskarna pa NuckB och angransande fastlandssocknar ar
sam-liugen nagot mindre fullstandig. Har markas ett par statliga kistbord, flera
lokor med ytterst alderdomlig ornering, slagor av finsk typ, bestaende endast
av en krokt kapp samt atskilliga med brannjarn ornerade laggade olstankor.
Kvinnodrakterna fran Nucko utmarkas av tvarrandiga kjolar; dock forekomma
aven i samlingen aldre typer med langsgaende randning. Har liksorn f. o.
i hela det svenska Estland ar stickningen mycket anvand och hogt uppdriven.
Fran Ra^o? dar spetsknypplingen ar sarskilt utvecklad, ha flera med
spetsar utstyrda mossor forvarvats. Darjamte har en kalenderstav av s. k.
rimmestock genom fil. kand. P. Soderback overlamnats som gava fran
lans-man Sjolund - ett dyrbart tillskott till museets aldre samling av ostsvenska
trakalendrar.
Textilforvarven fran det svenska Estland aro avenledes ganska
omfat-tande. Fran Rickholts sn markes ett sladtacke med vaxtmotiv sytt i glada
farger i flossasom, stjalk- och plattsom samt ett tacke, delvis traskyttlat och
med flamgarn till inslag.
Fran Nucko erholls ett broderat hasttacke, »aiketack» med stjarnlika
blommor, vaxter i kruka och faglar, sydda med losa stygn pa rutig, mork
yllevav. Vidare markes harifran ett tacke i rodlakan »malvavning», utfort
med hjalp av knytnalar. Den attauddiga stjarnan aterfinnes liksom pa vara
motsvarande vavnader, men fargvalet overensstammer ej med vara
skonhets-begrepp. Slutligen 3 tacken i enkelt monstrad randig vav, av vilka ett ar
ett »aiketacke» = hasttacke, och prover pa randigt kjoltyg.
Fran Wormso ar att anteckna en tung rya, »ri», helt av ull med
stor-i-utig brun och vit bottcnviiv i spetskypert; bland nopporna i brunt och vitt
aro nagra flatade pa en grov vadmalsvav och fastsydda. »Telde» kallas ett
tungt tacke likt bottenvaveri i ryan, och »raip», vepa ar ett lattare, i samma
vavslag och i brunt och vitt, men randigt. I ett rutigt kypert-tacke till
brudgumrnens hast, »brullastacke», blanda sig mjukt blatt och rott pa ett be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
