Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOKDISKA MUSEETS FEMTIOÅHSFEST 11
Den bild jag sökt giva av Nordiska Museets utveckling vore ofullständig,
om jag icke också nämnde Skansen, friluftsmuseet, och här behöver jag icke
vara mångordig, då Skansen är den del av Nordiska Museet, som är mest
känd och älskad av alla.
Artur Hazelii princip för museets anordnande, hans önskan att det skulle
giva livfulla intryck och framställa levande bilder av folklivet, som fick sitt
första uttryck i »interiörerna», ledde följdriktigt fram till friluftsmuseitanken,
sådan denna förverkligades på Skansen. »Interiören» skulle finnas just i den
byggnad, inom vilken den vuxit fram, och »manbyggnaden» skulle omgivas
av alla övriga till en gård hörande hus. - lledan på 1870-talet var denna
tanke utvecklad hos Hazelius, men först år 1885 skedde det första
husförvärvet, och 1891 på hösten öppnades Skansen inom sitt första lilla område.
Hela det sista årtiondet av Hazelii levnad upptogs av omsorgen om att
förvärva mark; 1901 på våren, samma år Hazelius gick bort, skedde det sista
stora markförvärvet, Sollidsområdet.- Fäbodvallen från Jämtland och
lapplägret voro de första »gårdsanläggningarna», Oktorpsgården från Halland 1896
den första verkligt fullständiga gården, som senare har följts av
Värmlandsgården, llaflundagården från Skåne och den stora Älfrosgården från
Härjedalen.
Till den kulturhistoriska avdelningen med sina hus och gårdar slöt sig
naturligt den naturvetenskapliga: husdjuren i stallar och fähus, de vilda
nordiska djuren i markerna däromkring och den nordiska floran i trädgårdar, i
skog och på ängar och fält.
Denna beundransvärda följdriktighet, denna helhetssyn på svensk kultur
och natur, som Skansen skänker, är förvisso genialisk, ett storverk som vi
må sträva att hålla samman och ytterligare utveckla, alla mera eller mindre
välmenta rådgivare till trots. Häri ligger det centrala, det väsentliga i
Skansens uppgift. - Allt det andra, fester och friluftsteater, s. k. attraktioner
och restauranter voro för Hazelius adiafora, periferiska ting, som visserligen
må hava sitt berättigande ur popularitetssynpunkt och såsom sådana böra
med omtanke skötas, men som aldrig böra få förrycka huvudsaken. Minst av
allt bör Skansen - såsom det beklagligtvis tid efter annan göres gällande
även från håll, där man icke borde behöva frukta det - jämföras med ett
tivoli, där mat och förlustelser, »panis et circenses», äro huvudsaken. Må
alla som nitälska för svensk kultur slå vakt om denna i bästa mening
folk-uppfostrande svenska idé!
Det är denna mångsidiga verksamhet, dessa mångsidiga uppgifter, som,
om också icke klarlagda i alla sina detaljer, förelågo för Nordiska Museet
redan under dess första årtionde, som de vilka efter Artur Hazelius fingo
sig anförtrodd vården om denna institution, sökt och alltjämt söka att
vidmakthålla och i överensstämmelse med tidernas växande krav utveckla.
Museets återöppnande år 1907 efter avslutad installation i den nya
byggnaden betecknar ett nytt skede i institutionens historia: nu förelåg, vid sidan
av samlingarnas komplettering och vård, som en huvuduppgift det vetenskapliga
bearbetandet, utnyttjandet i alla riktningar, inbärgandet av de rika skördarna,
den väldiga nyodlingens hävdande, utan vilket banbrytarens
jätteansträngningar skulle hava varit förgäves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
