Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTGÅRDAR I DALARNA UNDER 1600-TALETS
SENARE DEL OCH BÖRJAN AV 1700-TALET.
Av
SIGURD ERIXON.
l
I Fataburen 1917 har jag under titeln »Några bidrag till det
nordiska husets historia» påbörjat en redogörelse för vissa sidor av
det svenska byggnadsskicket, varvid utgångspunkten var övre
Dalarnas långfäbodar. Andra bidrag till dessa och närstående problem
har jag senare lämnat i andra sammanhang,1 men fortsätter nu här
enligt den ursprungliga planen analysen av Dalarnas bostadskultur.
En svårighet vid bedömandet av allmogens typförråd
är-vanligen bristen på äldre källmaterial. Det har emellertid visat sig, att
husesyner och inventarier från prästgårdarna ofta utgöra ett
förträffligt komplement härvidlag, ej minst med tanke på att prästerna
i äldre tid i huvudsak bodde som storbönder. För Dalarnas
vidkommande äro dessa prästgårdshandlingar ovärderliga dokument,
såsom redan Hammarstedt klargjort för denna tidskrifts läsare.2
Det har varit min avsikt att i samband med den undersökning av
o
1 Jfr >Bebyggelseundersökningar> i Fataburen 1918; »Ronneby byggnadshistoria»
i Svensk byggnadskultur I, 1918; >Svenska gårdstyper» i Rig 1919; »Skultuna bruks
historia», I, 1921; »Svensk byggnadskultur och dess geografi» i Ymer 1922 och
»Lantliga bebyggelsetyper i Sverige» i Internationella stadsbyggnadsutställningens i
Göteborg 1923 katalog.
2 N. E. Hammarstedt, Ett bidrag till den kringbyggda gårdens historia hemtadt
ur Torsångs kyrkoarkiv, i Fataburen 1918, s. 59 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
