Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 SIGURD ERIXON.
Sveriges prästgårdar, som Nordiska Museet igångsatt, monografiskt
behandla prästgårdarna i Västerås stift, vari såväl äldre material
som beskrivning av nu existerande byggnader och inredning skulle
ingå. Då det är ovisst när en sådan skildring kan komma till stånd,
har jag ansett det lämpligast att nu publicera ett antal husesyner
och inventarier från prästgårdarna i Dalarna under senare delen av
1600-talet och början av 1700-talet. Materialet är helt och hållet
hämtat ur domkapitlets arkiv i Västerås, och det är först under
senare delen av 1600-talet, som de där befintliga syneinstrumenten bli
så pass utförliga, att de förmå giva en tydlig bild av
bostadsförhållandena inom landskapet. Det urval, som här gjorts torde
säkerligen med fördel kunna kompletteras med nytt material även från
1600-talets förra del ur kyrkoarkiven, men dessa handlingar
kvar-ligga i allmänhet ute i kyrkorna, vadan jag ännu icke varit i
tillfälle att systematiskt genomgå dem för detta ändamål.
Redan biskop Johannes Rudbeckius igångsatte en inventering
av stiftets prästgårdar och utsände för detta ändamål tryckta
formulär till ifyllning av prästerskapet. Hur värdefulla de på så sätt
åstadkomna akterna än äro för såväl varje särskild prästgårds
byggnadshistoria som för de tidiga belägg på utrymmen av olika slag,
som i dem givas, äro de genom sin schematiska uppställning (de
nyttjades .- med identiskt samma uppställning - ännu länge efter
Rudbeckii död) ej vidare användbara för tolkningen av själva
byggnadstyperna, ty varje rum registrerades för sig utan hänsyn till i
vilket byggnadskomplex det ingick. I dessa listor uppräknas
visserligen en del inredning och husgeråd, men detta inregistreradas
utförligare vid tjänsteombyten eller visitationer i inventarier, som dock
vanligen endast bevarats i kyrkorna. En rikt givande efterskörd
torde därför även kunna göras på detta område genom excerpering
av sockenarkiven.
De här utvalda akterna publiceras utan omarbetning, ehuru
delvis i något sammandraget skick. Det som uteslutits, består av
upprepningar eller notiser utan allmänt intresse. I några fall ha
beskrivningar av betydelselösare detaljer sammanfattats på nutida
språk genom kort uppräkning av förekommande termer. Dessa mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
