Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 91
santa etnologiska och kulturhistoriska drag. Därför hälsas V:s bok
på denna sida om Kölen inom folklivsforskarnes kretsar med varm
tacksamhet mot författaren. Men det är icke allenast inom
facketnologernas läger som detta bör vara förhållandet. Varje svensk bör
med nöje gripa tillfället att genom denna bok stifta en intim
bekantskap med vår grann-nation västerut, och i all synnerhet böra alla,
som intressera sig för allmogeslöjd och allmogekonst, i denna bok
finna mycket av värde. Norges allmogeslöjd intager ju inom alla
områden en särdeles hög och förnämlig ståndpunkt. Bokens utstyrsel
är i allo förstklassig.
N. E. H.
BIELENSTEIN, A., Die holzbauten und holzgeräte der letten. II. Die
holsegeräte. S:t Petersburg 1918. Sid. 225-838, fig. 155-700. 8:0.
Ett även för svensk etnografisk forskning synnerligen värdefullt
verk har under världskriget bragts till fulländning i och med att
andra delen av den numera avlidne d:r A. Bielensteins skildring av
letternas materiella kultur blivit färdig. Första delen har redan
förut blivit anmäld i denna tidskrift. Den nya volymen, som delvis
redan år 1904 i manuskript förelades ryska vetenskapsakademien,
avbröts genom författarens flykt vid revolutionen 1905 och hans kort
därefter inträffade död och blev först 1918 färdigtryckt, men upplagan
innehölls under dåvarande politiska stormar och något exemplar kom
icke Över till Sverige förrän 1921, då amanuensen Arvid Baeckström
under ett besök i Riga uppmärksammades på boken och genom
förmedling av Röda korset förskaffade museet densamma. Det är ett
exempel bland många på hur den fria forskningen lidit och lider
genom världskrigets följder.
Denna skildring av den lettiska folkkulturen är emellertid - så
länge professor Sirelius’ finska kulturhistoria genom sin finska
språkdräkt är otillgänglig för flertalet svenska forskare - den mest givande
översikt av ett helt lands materiella folkkultur, som på länge utkommit
i våra grannländer och är därför förtjänt av den största
uppmärksamhet. (Jämför Visteds äldre arbete ovan!) Det är framförallt själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
