Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 LITTERATUR.
emellertid på detta ställe, med anledning av ett påpekande av prof.
Krohn, att i detta fall »das allgemeine prinzip der s. g. sympathi-
o
schen magie» kan ha kommit till användning. Åtskilliga dylika
exempel kunde andragas. I förbigående vågar jag framkasta den
förmodan, att även smörjandet av plogen med klövfett (I, 69) är en
sympatimagi. Den finska plogens gaffel heter ju på finska
saliran-kynnet, »plog-klövarna». Vad kan ligga närmare för primitiv
åskådning än att stärka dessa medelst klövfett (kynsi-rasva)\ Ytterst torde
väl plogens smörjning, känd även från Sverige, återgå på verkligt
ändamålsenlig erfarenhet med oskodd plog.
Frånsett åtskilliga sådana omtvistliga drag kvarstår emellertid
det förhållandet såsom ett faktum, att dödskulten hos finnarna
genomsyrat folktro och magi som hos intet annat folk, något som även
bestyrkes av iakttagelser från vårt eget J ands finnbebodda orter. Måste
vi nu på grund av de finska etnologernas auktoritet1 betrakta den
manistisk-animistiska principen såsom en för finnarna verkligt
folklig grundåskådning, följer därav dock icke, att vi också
nödvändigtvis måste antaga denna såsom på detta håll folkligt primär.
Den kan ha uppstått och utvecklat sig till sin förhärskande
ställning under relativt sen tid. Folkets egna förklaringar av
traditionella riters innebörd och syfte äro såsom bekant högst
otillförlitliga och oftast alldeles oriktiga. Endast en vidsträckt komparativ
metod förmår bringa klarhet i dessa problem.
Huru vi än må uppfatta den säregna finska panmanistiska
folkåskådningens ställning till folklivsforskningen i allmänhet, är det
emellertid visst, att dr Rantasalos arbete om finnarnas och esternas
åkerbruksriter utgör och kommer att fortfarande utgöra en urkund
för ett av folktroforskningens intressantaste kapitel. Om ock
tilläventyrs teorierna till någon del förgå, skola sakuppgifterna bestå
och lämna material till nya teorier.
1 Jfr dock U. Holmberg, Gudstrons uppkomst, 1917, s. 7, noten.
N. E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
