- Project Runeberg -  Fataburen / 1924 /
156

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[23], som i ursprunglig form (se fig. 21) består av en självväxt gren
med kvarsittande kvistar. Dess namn växlar mycket i olika
dialekter ("blåneklypa", "blånetjyva" Dalsland; "blånkran" Västergötland;
"toklyka", "kräkla" Uppland; "kräkla" Rättviks sn, Dalarna etc.)

Intressant är (se fig. 22) det ursprungligen brädformiga
rockbladet [24] (även kallat »flagabräde», »flåblad» etc.), emedan det
utgör ett från öster i sen tid invandrat element i vår allmogekultur.[1] Det träffas längs Sveriges ostkust från Kalmar till Haparanda.

En hittills i litteraturen ej tillräckligt beaktad men för övre
Norrland viktig specialtyp är rockbladskammen [25]. Det är ett
rockblad, krönt med en kam, i vilken linet vid spinningen nedpressas
(se fig. 23). Band att binda fast linet, som vid de flesta andra
typer är brukligt, är här icke behövligt. Under namn av »linkam»
är denna form vid sidan av »blånrockhuvet», det tornformiga linfästet
(jämför s. 15) den mest spridda typen i Västerbotten, Norrbotten
och Ångermanland. Exemplar med två och tre kammar förekomma
ofta.

Pä en annan i dessa trakter uppträdande form (se fig. 24) slutar
det käppformiga eller tornliknande linfästet i en kam, som stundom
är lös och kan borttagas. Detta linfäste med toppkam [26] torde
även komma österifrån. I Museum fur Deutsche Volkskunde, Berlin,
förvaras ett textilt redskap, som uppges vara en häckla men som
väl torde vara ett linfäste och denna linfästetyps moder. Det är
knäböjt och tydligt besläktat med rockbladets slaviska modertyp.
Själva linfästet är en käpp, krönt med en bred, tät kam. Som
ursprungsland anges endast Ryssland. Själva kammens art gör
redskapet synnerligen olämpligt till häckla, vartill kommer att häcklor
av detta utseende ej äro kända, medan besläktade linfästen på slaviskt
område äro vanliga.

Likartad utbredning med rockbladet ha även de tornformiga
linfästena av nordsvensk kusttyp
[27]. Enligt N. Lithberg[2]2 följer
typen (se fig. 25, 26) ostkusten från Kvarken till
Oskarshamnstrakten. Från kusten sprider den sig uppåt Jämtland, Hälsingland



2 .


[1] G. Cederblom: »Några av våra älsta spånadsredskap och deras ättlingar.» Fataburen 1909 s.9.
[2] N. Lithberg: »Till allmogekulturens geografi», Rig 1918

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:51:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1924/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free