Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTGÅRDAR I DALARNA UNDER 1600-TALETS SENARE DEL. 165
fall äro uppgifterna så knapphändiga, att man icke får veta mer än
vilka arter av utrymmen, som förekommit.
De i texten införda siffrorna markera i många fall endast de
särskilda utrymmena. Där det varit’möjligt har dock, såsom ovan
nämnts, sådana rum sammanförts under ett nummer, som tydligen
utgjort en och samma länga. Det är dessa sistnämnda fall, som ge
positiva bidrag till typfrågan. Likväl bör det understrykas, att en
dylik sammanställning av rummen i allmänhet undvikits, då säkra
grunder därtill saknats, ehuru sannolikheten kunde tala därför.
Härigenom framträda de tendenser att sammanpara byggnader eller
samla många utrymmen under ett tak, som äro så påtagliga redan
under 1600-talets senare del, icke så starkt, som de skulle gjort, om
ett friare förfaringssätt valts. Icke desto mindre äro resultaten
ganska belysande.
Så gott som överallt kan man konstatera en uppdelning i
man-och fägård eller som det oftare heter i man- och ladugård eller
stallgård. I flera fall är det tydligt att båda dessa kärngrupper i
gården varit anlagda som kringbyggda fyrkanter. Utanför dessa lågo
dock en del mindre byggnader utspridda, vartill komma fäbodar,
ängalador, kvarnar, båt- och nothus o. s. v. Gårdstypen tyckes i
allmänhet ha varit mellansvensk1 med man- och fägård helt skilda
från varandra. I detta uppvisa således prästgårdarna en bestämd
olikhet med bondgårdarna, som vanligen voro enkelt kringbyggda
gårdar av nordsvensk typ. Vissa undantag finnas dock. Sålunda synes
Grytnäs år 1697 ha haft centralsvensk typ med en skiljelänga med
portlider mellan man- och fägård, vilka senare sannolikt hängde ihop.
Möjligen ha även andra prästgårdar haft denna typ, som i södra
Dalarna icke är ovanlig hos bönderna, detta i anslutning till
Mälar-provinserna. I allmänhet låg stallet i mangården. Under 1700-talet
börjar man dock på ett och annat ställe förflytta denna byggnad
ut i fägården. En dylik omgruppering skedde i Grangärde mellan
1697 och 1725. I Särna lågo 1736 både logar och stall i mangården.
Denna prästgård tyckes därför ha haft nordsvensk typ och har
således varit bebyggd på samma sätt som bondgårdarna. I de mindre
prästgällen var givetvis skillnaden ofta ganska liten.
1 Jfr författarens > S venska gårdstyper* i Rig 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
