Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTGÅRDAR I DALARNA UNDER 1600-TALETS SENARE DEL. 177
vändning som brudbänkar. Säkerligen har en stor del av
prästgårdarnas vändbänkar så småningom överförts till kyrkorna och deras
sakristior. Typen framgår av figur 11. Karaktäristiskt är att
ryggstödet ledar emot tvenne ståndare och kan slås över från den
ena sidan till den andra. De äldre äro svarvade i mer eller mindre
omdanade romanska former och ha sätet inlagt i ett slags
stavkonstruktion. De yngre äro gjorda av plankor och utsågade
bräd-skivor. Vändbänken kan spåras redan under romansk tid i
Frankrike men har sedan spritt sig över större delen av Europa, i vars
allmogeinventarier den sedan utgjort ett viktigt inslag, särskilt som
försäte framför det stora bordet. Den kan ännu påvisas i de flesta
svenska landskap. I dalaprästgårdarna nämnas bord och vändstol
vanligen tillsammans, vilket visar att denna bänktyp även här
gärna nyttjades som försäte. Märkligt nog förekommo ända till tre
vändbänkar i ett och samma rum, såsom i köket i Stora Tuna 1696.
För övrigt omnämnas i inventarierna bänkar och säten av olika
slag. Först och främst ha vi sålunda de fasta eller lösa bänkar,
som stodo utefter väggarna och ofta kallas väggbänkar. Särskilt i
herr- och gäststugor funnos sådana längs alla väggar. De voro av
olika slag, rikare och enklare, kistformiga »med foder» eller
primitiva säten av »lösa bräden» eller av »stockar, klyfne och tälgde». I
några fall namnes också, att de voro försedda med pallar,
motsvarande vad som också förekom vid sängarna. I Norge äro sådana
trappstegsformiga pallar vid bänkarna icke ovanliga, hos oss ha de
merendels försvunnit, men i eldhusen finnes ofta en primitiv
motsvarighet i enkla fotbräden nedanför britsarna, varpå man också
kunde sitta.
I portstugan i Vika förekom 1696 »en lijten kanbenk widh
dören». Härmed avses bänken mellan dörren och skänkhörnet eller
mellan spisen och dörren. Möjligen var den försedd med hyllor
undertill. I Halland har bänken utmed samma långsida som skänken
..
benämnts kannbänken. I Alvsborgs län bar en hylla vid sidan av
Spiseln, där kanna och tallrikar ställdes, namnet »kannestolen».
Troligen är det samma sak, som i Gagnef 1698 kallades »karbenk».
Benämningen säte förekommer i inventarierna vid sidan av
12-240358. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
