Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 SIGUKD ERIXON.
den så kallade bokstugan, boknattstugan eller bokkammaren. Deras
form omtalas dock aldrig.
Medan hyllorna gå tillbaka till den gråaste forntid, äro skåpen
relativt sena nykomlingar i svenska hem. De många medeltida skåp,
som bevarats i våra kyrkor, ha ingen motsvarighet i det profana.
Så mycket märkligare äro därför de båda dalaskåp, som Nordiska
Museet äger, fig. 6-7, och av vilka det ena uppges härröra från
Hedemoratrakten. Båda tillhöra medeltidens senare del.
Ornamentiken på profana skåp är i Skandinavien annars aldrig äldre än från
renässansen. Säkerligen ha de nyssnämnda skåpen tillhört bergsmän
eller präster, i vars hem denna möbel tidigare bör ha trängt in än
hos bönderna. Tyvärr äro de här meddelade syneinstrumenten
mycket njugga på uppgifter om skåp. Avbalkade »contoir» nämnas på
flera ställen. I sätestugan i Mora fanns »et skåp, med twänne dörar,
lås och nyckel, om fyra rum, målat» och i stora sätestugan i Stora
Tuna tre år senare »ett dubbelt skååp med en skiänck, bestående af
2 rum». Det sistnämnda avser tydligen ett skänkskåp i två avsatser
med bredare underdel, således en typ, som nära ansluter sig till de
ovan skildrade kärlhyllorna. I sängkammaren i Leksand stod 1696
ett fyrarummigt skåp »med enkeJ dör och krantz, grönt anstruket».
Detta hade sålunda någon utskuren eller profilerad list upptill.
I denna prästgårds brygghuskammare stod samtidigt ett gammalt
»gement skåp med två lås och två rum». I Malung fanns ett målat
skåp i en förstuga 1698. Därmed äro de viktigare beläggen anförda.
Om hörn- och hängskåp finnas inga uppgifter, ehuru sådana givetvis
förekommit. Det här avbildade hörnskåpet, figur 9, som härrör från
. .
Äppelbo socken, är daterat 1669 och 1684 och torde ha tillhört en
präst eller bergsman i denna socken.
Om övriga inredningsföremål finnas endast sporadiska uppgifter.
Då och då nämnas emellertid »een handklädes stool» eller
»handklädes krants». Därmed avses handdukshängarne, tydligen av samma
slag som dalaallmogen bevarat ända fram till vår tid och vilka ofta
äro rikt utskurna och profilerade. Kransen var givetvis en
listbräda, som omramade själva stolen. En sådan äger Nordiska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
