Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 SIGURD ERIXON.
utstyrseln. Därom säges dock vanligen intet. Salsdörren i Husby
hade emellertid 1738 »förtent låås och beslag».
Såsom med skäl kunde väntas, innehålla syneinstrumenten
också intressanta uppgifter om textila och målade bonader.
Synnerligen märklig är beskrivningen av herrstugans i Gran gärde
utstyrsel: »Taakbonaden af blaggarn och språngsöm af ålder are förmultna,
men blaggarnet 14 wådar långa och 2 halfwa. Pröfves icke några
penningars wärde. Gamla målade wäggie bonader på båda gaflar
och 3 wäggiar kunna för ålder eij i pänninger werderas». Vi möta
här en storståtlig takpäll av det slag, som hittills påvisats
huvudsakligen blott hos allmogen i götalandskapen.
Väggbonader voro tydligen icke ovanliga i dalaprästgårdarna.
I biskopsstugan i Lima namnes 1698 »en gammal wäggebonelapp»
och i gamla nattstugan på samma ställe »en gammal gafwel bonad
öfwer dör en. Dito en gammal lapp fram på wäggen, merendhels
för-därfwade». Malungs biskopssstuga var samtidigt »klädd med
måh-lad wäggebonad». Slutligen må nämnas Leksands prästgård, där två
bonader funnos i sätestugan »en på hwardera gafwelen med
watt-färgor målade», medan storstugan var prydd med »en wäggbonad på
östra gafweln öfr dören», ävenledes målad med »wattfärgor». Det
visar sig mer och mer, att präst- och storbondegårdar voro utstyrda
på detta sätt under både 1500- och 1600-talen i olika delar av landet.
Även i de kungliga slotten äro målade bonader påvisade under
1500-talets förra halft.1 Den äldsta bevarade bonaden av detta slag här-
. .
rör från Oviken i Jämtland och finnes nu i Östersunds museum.
Den är antagligen från 1500-talets förra hälft. Näst efter denna
kommer i ålder en lång och smal väggbonad från en bondgård i
Hedesunda socken i Gästrikland, nu i Nordiska Museet. Den är
daterad 1639. Ett stycke av densamma meddelas här, fig. 5. Den
torde ge en föreställning om arten av de bonader, som
dalaprästgårdarna ha varit utstyrda med. Först från 1700-talet finnas några
1 Sigurd Erixon: Skultuna bruks historia, del I, sid. 175 och 776. Ett där ej
omnämnt äldre belägg från en västgötisk prästgård 1554 (hos biskop Sven Jacobi)
återfinnes i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift h. 9-10 sid. 88.
Erik Salvén: Bonaden från Skog, sid. 25.
J. Böttiger: Svenska statens samlingar af vävda tapeter, I, sid. 6 och 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
